mitt jag

Äntligen Snöskoter!!!

2008-11-29T15:14:00.002+01:00

Me on the snowscoter!

Idag blev jag uppskutsad några mil norr för att äntligen få åka snöscoter i fjällvärldens vackra skog!! Så vacker natur och så roligt att köra skoter!

I natt när vi var på väg hem från puben var det 22 minus ute.. Gah!! Idag när jag körde snöscoter var det 14 minus.. Det var kallt men jag hade verkligen pulsat på mig alla kläder jag kunde hitta. Så det var faktiskt helt ok. Aldrig upplevt sådan här kyla innan. Men jag gillar den och luften är så "ren" och lätt att andas.

Jag hade tänkt skriva mer här på bloggen. Men jag är hela tiden så trött och när jag inte är trött är jag i gång med något annat.. Folk här har berättat för mig att just när nya människor söderifrån kommer så brukar de vara väldigt trötta de första dagarna pga att luften är så annorlunda.. Så bloggen får komma i andrahand.. Men jag njuter och jag fotar och jag mår! Kram på er alla!

Torsdag

2008-11-27T18:25:00.002+01:00

Och jag är så sjukt trött... Festade på tåget hit med en massa tyska studenter... Sjukt bakfull landade jag alltså i ett supervackert och jättesnöigt Gällivare. Sov halva dagen men tog mig en långpromenad på egen hand på eftermiddagen. Dock så hade det redan blivit lite mörkt ute så bilderna blev inte så bra. Har nu varit ute och ätit och är nu i huset och tar mig en öl. Men som sagt trött som få.. Väljer därför att inte skriva mer än dessa rader och skriver istället lite mer i morgon bitti.. och så får vi se om jag kan lägga in lite fina bilder från detta vackra snötäckta landskap..

Kram

Häng med till Norrland!

2008-11-23T22:13:00.003+01:00

Flera månader har gått och jag har inte skrivit ett ord här...

Men nu är det dags igen. För i övermorgon åker jag till Norrland och jag vill verkligen skriva ner lite av det jag upplever. Dels för min egen skull men oxå för er som faktiskt bett mig att blogga under denna tiden så ni får följa med mig på min resa. Så håll utkik... Jag åker tidigt på onsdag och är framme tidigt på torsdag morgon. Jag ser verkligen fram emot att se detta Norrland jag bara hört talas om tidigare. Största anledningen att jag vill dit är för att se naturen och för att fota. Men oxå för att komma från vardagen ett litet tag. Och för att jag aldrig varit där förr.

I mars drar jag till Indien för att backpacka. Jag planerar att göra så varje år. Tre veckor varje år. Men då vill jag se världen. Men hur sjukt känns det att inte ens att ha sett sitt eget land. Jag menar jag har aldrig varit högre upp än Värmland! Känns nästan lite orättvist mot både mig själv och mitt eget land att söka sig vidare utan att ens känna det man har här hemma. Så därför känns den här resan helt rätt. Trots allt så är Norrland unikt. Det är en annan natur, människorna är annorlunda och även kulturen.

Så ni som är nyfikna på att se mer av Norrland och höra om det... häng gärna med på min resa! :)

Kram alla!

En händelsefull helg

2008-08-10T15:39:00.004+02:00

Ovan: Ett reportage om Sally Mann

Ovan: Video med Blue Foundation, men gå hellre in på deras hemsida via länken längst ner, det är bättre ljud där...

Fredag: Hemma hos en arbetskamrat på en liten fest. Sen gick vi ut... Dansade, drack, skrattade. En härlig kväll! :)

Lördag: Helt fantastisk. Började med att åka in till köpenhamn för att möta upp min vän D, det var tidigt på morgonen och jag hade nog inte sovit mer än 3 timmar och var säkert fortfarande lite onykter. Men det gick ju bra! :) Väl i Köpenhamn tog vi en promenad bort till Kungliga biblioteket där man just nu har en fotoutställning av Sally Mann. En MAGISK fotoutställning. Fantastiska drömlika foton som inspirerade mycket!

Sen gick vi vidare för att käka lite och ta en öl. Som tur är även D vegeterian så det var ju inga problem att hitta en restaurang som passade för oss båda. Sen mötte vi upp R, en kille som bor i köpenhamn som jag tidigare egentligen bara pratat med.. men han var sugen på att gå på den här Musikfestivalen nere vid Dockhamnen i Köpenhamn samma kväll så vi hade stämt möte. När vi väl var på väg till festivalen och skulle säga hejdå till D så ångrade sig D och bestämde sig för att åka med! Skoj! :) Så lite i sista minut så sprang vi till tåg, tunnelbana och slutligen chuttlebuss.

Jag var full av förväntningar. Anledningen till att jag tvunget (jag hade åkt dit ensam om ingen hängt på!) skulle till festivalen var för att Blue Foundation spelade, ett band jag verkligen ÄLSKAR. Deras musik är så sjukt skön, en sådan som tränger sig in i varenda liten por och får den att krulla till sig lite extra i takt med att kroppens fysiska tyngd lättar med 90 procent.

Väl framme kryllade det av folk. Vi var precis i tid men självklart så var ju Blue Foundation lite sena så vi hann köpa oss en öl... Sen började det... Och OJOJOJ så fantastiska de var!! Vi stod nästan längst fram. R kände till dom innan och har gruppen precis som jag väldigt varmt om hjärtat. D däremot hörde dom först för några dagar sedan då han kollade upp dom på nätet efter mina rekommendationer.. men han gillade dom oxå mycket. Jag gick HELT upp i koncerten och musiken och dessa fantastiska människor som levererade detta underbara till mig. Faktiskt så blev jag så rörd så att jag vid flera tillfällen kände mina tårkanaler fyllas och mitt hjärta värka.. Det var så FINT! R stod och gungade med slutna ögon och njöt. D såg ut att njuta och hade ett välmåendets flin på sina läppar. Ibland tittade han på mig och skrattade lite gott åt mig som var helt uppe i det blå!. Jag var verkligen LYCKLIG! Jag gungade, dansade, sjöng med, blundade och tog in.. Hög på musik!!.. haha!

Efter koncerten så satte vi oss nere vid vattnet och drack en öl. Solen sken och varma havsvindar ruffsade mitt hår. Jag såg upp mot solen och blundade och höjde mitt glas mot den och sa högt "Tack livet!" För det var precis så jag kände just då. Tacksamhet.

Senare så avslutade vi med en liten tur tillbaks in i köpenhamn innan vi alla kände oss trötta och åkta hem för att sova.

Som sagt, vilken underbar dag! Kolla gärna in klippet med Sally Mann, hon är fantastisk! Och Blue foundation måste ni lyssna mer på! Klicka på bilden så kommer ni till deras hemsida där ni de har lagt ut en massa låtar som ni kan lyssna på! Puss och Kram alla! :)

(Klicka på länken för att komma till Blue foundations hemsida! Blue foundation

Snart allmänbildad!

2008-08-07T10:02:00.003+02:00

Jag är en trött kvinna. Vet inte riktigt varför.. Kanske för att jag festat för mycket. Ändå har jag inte festat så mycket.. man börjar väl helt enkelt bli äldre, pallar inte lika mycket längre..

Livet fortskrider och jag klänger mig fast och leds framåt, vilket ju är rätt riktning.

Jag har inte så mycket att säga om livet just nu.. Det bara "är". Jag är varken ledsen eller glad. Välmående eller nedstämd. Jag bara är. Men jag känner mig frisk och ok (förutom tröttheten) och jag ser skapligt positivt på framtiden. Även om jag ofta finner mig själv fastna i en del ambilaventa hål då och då.

Igår har jag i alla fall lärt mig ett nytt ord på skånska. Märkligt detta med skånskan.. fortfarande efter 5 år (eller vad det är?) så lär jag mig nya ord som jag aldrig hört tidigare! Denna gång fick jag lära mig ordet "ryssta" vilket betyder att "skaka något". Dvs om man ex skakar sin matta från damm.. då "rysstar man alltså. Hmm.. inget jag behöver minnas.. men i alla fall så kan jag lägga det på minnet för onödigt vetande.

Det har varit mycket sådant på sista tiden. Min vetgirige dotter på 11 år frågar mig om allting. Och när jag inte kan svara så tar jag reda på det. Så detta är vad jag lärt mig det sista dygnet och kan lägga till på onödigt vetande (fast det är skoj att veta!).

1. Vad som gör mongolider till mongolider är att de har tre stycken av kromosom nr 21 istället för det normala antalet 2.

2. Einstein är från början tysk/jude men flyttade som barn med sina föräldrar till Schweiz. Han flyttade senare tillbaka till Berlin men när Hitler började härja flyttade Einstein till New Yersey i USA. Einstein utvecklade den allmänna relativitetsteorin, vilken kunde förklara vissa planetrörelser som inte Isaac Newton klassiska mekanik kunde förklara. Einstein var oxå den som bevisade atomerna och molekylernas existens. Han har även funnits sätt att mäta ex ljushastigheten. När Eistein var barn hade han problem med matematik i matte. Som vuxen fick han två barn. En dotter och en son. Sonen som var yngst var schizofren.

En Galax är en stor ansamling av materia, som stjärnor, gas, stoft och förmodad mörk materia sammanbunden genom gravitation. Den Galax som jorden finner sig i heter Vintergatan.

Frihetsgudinnan var från början en gåva till USA från det franska folket som en symbol för att fira hundraårsminnet av USA:s självständighet. Hon invigdes 28 okt 1886 ohc står för Liberty Enlightening the world (Frihet upplyser världen) och har med åren kommit att symbolisera frihet och demokrati. Hon är sammanlagt tillsammans med sockeln 93 meter. Bara näsan är 120 cm lång. Det tog fyra månader att montera statyn som kom i 350 delar nerpackade i 214 lådor.

Ja, ni ser! Man blir vis av att ha barn. Damn vad allmänbildad man kommer vara lagom tills man är gammal och färdig för dö..

Skriver mer ikväll! Puss och Kram alla!

Fast jag tycker nog ändå att Pizza är överskattat..

2008-08-02T20:41:00.006+02:00

http://www.tommabe.com/videos-find/video_feeding_homeless.htm

Yeah yeah yeah.. fredag och nu lördag kväll. Igår blev det lite grillning hos grannen.. och jag skäms att säga det men det blev lite för mycket vin för min del. Så nu har jag i alla fall lovat mig själv att bli nykterist. I alla fall för en vecka.

Mer och mer musik i mitt liv och jag tackar och tar emot. Musik som får mig att le, leva och till och med dansa.. Jag sjunker in i den och jag njuter och plötsligt ser allt så ljust ut!

Dagen har jag ägnat åt mina barn. Det har varit en utflykt till badet, pizza (Jag har inte ätit pizza på över ett och ett halvt år!!) , popcorn och hyrfilm. Och tårar. Massor av tårar. Glädjetårar. Jag och min dotter grät i takt till slutscenen på filmen vi hyrt. Ja, det var en typisk amerikansk förutsägbar film med en häst som var dömd för att dö, men som överlevde men som aldrig skulle komma till att tävla igen. MEN... med en pappa och hans extremt söta och perfekta dotters kärlek så kämpar sig hästen upp. (Wow, hade man aldrig kunnat tro!) De anmäler senare hästen till det största loppet i amerika och alla säger att den inte har en chans. Men tro det eller ej...DEN VINNER!!! (Så oväntat!) Och där satt jag och grät så många stora tårar att mina kinder var helt rödflammiga när jag väl hämtat mig. Man e ju som man e..

Ikväll blir det en film till, denna gång Jakten på lycka som jag blivit rekommenderad.

Jag känner mig inte så ensam längre. Inte ens när jag är ensam. Jag är fortfarande bitter. Men snarare har nog sorgen jag kände igår utvecklats till ren irritation. Jag känner mig starkare i mig själv och i de väger jag väljer för min framtid. Och för idag.

Idag bjuder jag inte på en musikvideo utan på ett litet charmigt klipp istället. När jag såg det nyss så blev jag helt glad och så fick jag mig ett härligt skratt! :) Klicka på länken på toppen på detta inlägg!

Nya tider

2008-07-31T21:21:00.004+02:00

Den fysiska smärtan är borta. Känner jag efter så finns där kvar en liten bit av sorg i bröstet. Men det sticker inte, det sprider sig inte ner till min mage och jag blir inte längre rädd. Förstår inte hur det kunde gå så fort? Än en gång förundras jag över den styrka jag besitter i såna här situationer. Det är som att jag gick in i smärtan så totalt till 100 procent på en gång... så jag levde ut allt på bara några dagar. Den här gången förnekade jag inte. Jag lät mig själv tänka och må dåligt. Jag sprang inte ifrån tankarna att jag vill göra slut på allt.. jag gick istället in i dom och tog över med mitt förnuft och min kärlek till mina barn. Och så klart med kärleken till mig själv och vad jag kan åstadkomma i mitt liv.

För DAMN vad jag är rik! En hel värld ligger öppen framför mig och där stog jag med lappar för ögonen och kved.. Vilken tur att jag insåg vad jag höll på att göra mot mig själv!

Nu börjar saker hända i min kropp. Jag har tagit tag i saker och jag är på väg uppåt. Jag är inte längre ensam. (Har jag i och för sig aldrig varit eftersom jag har mina små trollungar). Jag har någon att dela detta med.. Någon som delar mina intressen och min syn på världen. Som om gud sände mig honom direkt till mig som för att tacka mig för att jag lät livet segra.. Nej, ingen hjärtevän, ingen sådan alls faktiskt. Bara någon som dök upp från ingenstans och delade allt jag önskat att få dela med någon. Jag visste inte att det fanns ett sådant varmt öde! Och faktiskt så har jag nu oxå insett att jag inte har svårt för att finna mina jämlikar... det handlar bara om att VILJA finna dom. Nu när jag ser det så känns det så mycket lättare. Det finns fler än en, det finns fler än två... och antagligen finns det till och med flera hundra.

Det finns ny musik i mitt liv. Det finns nya inspirationskällor. Och detta är bara början!

Men allra mest nu.. så ser jag fram emot nästa vecka då jag och en inspirationskälla ska åka till köpenhamn och se TINA DICO!!! LIVE!!

Puss och kram till er som läser och till livet sig själv. Det är faktiskt ok att vara lite sorgsen fortfarande... faktiskt så hade det varit mer märkligt om det inte varit så.

Dessutom så börjar mitt eget musikskapande att längta efter mig. Och med ny inspiration, erfaret hjärta och öppen själ.. så tror jag det kan bli spännande. Ser fram emot leken jag har framför mig!

Ovan: Hooverphonic

Yes, idag mår jag bra!

2008-07-29T22:20:00.007+02:00

Är det inte märkligt att man faktiskt kan hitta en låt för varje tillfälle i livet? Denna text hade jag själv kunnat skrivit just idag.. Tina är ny för mig, kom över henne efter ett tips. Ska själv kolla upp henne mer.. Har redan lyssnat på flera låtar och alla dom har varit fantastiska. Varsågod: Tina Dickow!! (Från Danmark faktiskt! :) )

Nu är viskningen starkare...

2008-07-28T20:23:00.005+02:00

Kommer till dagis och möts av två välkända glada röster som ropar "mammaaaaaaaaaa!", och jag säger till mig själv att nästa gång jag känner mig ensam så ska jag slå mig själv i huvudet med något.

De små ögonen älskar mig, behöver mig, litar på mig, testar mig, söker bekräftelse, visdom och vägledning. Det är jag som ska ge dom det. Så klart jag ska. Jag säger det en gång till så jag inte för en endaste sekund glömmer det: Jag ska ge dom det, det är JAG som ska ge dom det. Klart jag inte ska falla. Klart jag inte ska känna mig sorgsen över livet när jag fått den dyraste gåvan, det ädlaste erkännandet och den största kärleken.

Dagen.. vardagen. Tankarna kommer och går.. men så länge jag aktiverar mig så känns det ok. Jag försöker att inte tänka på sånt som gör ont. Ibland har jag till och med roligt. Ja, ibland kommer till och med en och en annan ljus tanke och jag inser att något håller på att förändras inom mig, det ger mig en gnutta hopp om mig själv och min styrka.

En japansk besökare på jobbet tyckte jag skulle åka till stranden med honom. (NOT!) En annan besökare från Taiwan erbjöd sig att skutsa mig dit jag ville med hans taxi när jag stod utanför mitt jobb och väntade på min skuts. (WHY?) En annan (Faktiskt rätt söt) kille med snälla ögon höll kvar sin blick i mina ögon lite längre än normalt samtidigt som han log så hela han sken över min receptionsdisk. Nej, jag intresserar mig inte ett dugg. Men det gör mig varm att jag faktiskt syns.

Musik, musik, musik... Den här gången något riktigt vackert, både video och sång. Varsågod: Lisa Gerrard

Att vänta in livet

2008-07-27T19:47:00.003+02:00

Så är nu livet på väg att omforma sig igen. Totalt ambilavent sitter jag någonstans inom mig själv och försöker få en reda på alla tankar och alla känslor som översvallar mig.

Jag känner smärta, förvirring, kärlek, sorgsenhet och längtan. Tankarna som spökar inom mig försöker ena stunden få mig att falla genom att berätta att det är slut här. Slut på vägar, slut på mig. Den andra stunden viskar en hemlighetsfull stämma om en spännande framtid, om tid till att utveckla mig själv, den talar om spännande möten och utvecklande resor av alla dess slag.

Ja, klart man bli ambilavent...

Men vad jag än tänker, väljer eller gör så kommer livet att gå vidare... det är liksom ofrånkomligt. Så jag härdar ut, ser framåt och börjar vidga mina vyer och öppna ögonen för min omgivning. Med nya kläder, nyfödd blick och ett erfaret hjärta ska jag nu lära känna världen på nytt.. En värld som kommer att välkomna mig, bara jag bestiger den med respekt och lugn. På ett sätt känns allt rätt bra. Om bara inte smärtan funnits där så totalt aggressiv och intensiv, varje jäkla sekund.

Så jag fokuserar mycket på musik. Musik som får mig att vilja leva. Bjuder på en video med The Knife som jag älskar..

Dagar av det mesta

2008-03-24T20:43:00.007+01:00

Klicka på länken för att komma till en sjukt bra låt/video! : Is There a ghost?

Det går så fort. Tiden alltså. Men den sista tiden (Sista 10 dagarna) har bestått av:

Några dagar i Danmark med
filosofiföreläsningar, vegetariska buffer och
en vacker strandkant. Idylliskt och fint.
Dessutom stötte jag på ett spöke, såg två månar
och blev helt flummig och upplevde att min skugga
såg märkligare ut än vad den brukar..
Nej, vi rökte inte hash.. men jag tror att stället vi bodde
på hade någon flummig energi över sig som speglade av sig på mig.

Sen jag kom hem till Sverige igen har jag mest varit tillsammans
med min söte inne i Malmö. De sista fyra dagarna har bestått av film, ("Lejon och Lamm" och "The air i breath") sena nätter, god mat, parmiddag, biljard, socialt umgänge, tårar, skratt, känslor, diskussioner, fyllor, kärlek och en massa chill emellanåt. UNDERBART!

Så har jag hittat ett nytt band jag fallit för!! De heter Band of horses! Lyssna på låten jag länkar till under bilden ovan! ;) Men lyssna ännu hellre ännu mer via deras hemsida! ;)

Fredsarbetare i Columbia

2008-03-14T15:38:00.003+01:00

Och nu måste jag ju följa med i Ninas blogg. Hon är en gammal arbetskamrat till mig som nu ska jobba i Colombia i ett år och jobba för freden! :)

Här kan ni följa hennes resa, hon har inte åkt än.. men snart.. :

NINAS BLOGG

Katastrof

2008-03-12T13:26:00.009+01:00

Klicka på bilden för att komma till Brolles video.. Mycket nöje! ;)

Denna videon är bland det pinsammaste jag sett de sista veckorna... Det behöver inte vara dåligt för att det är billigt. Men det här ÄR dåligt. Det mest pinsamma med videon är Brolles överspel.. Om texten varit dramatisk, om han skrikit från magen så kanske det hade passat med hans teatriska spel.. Men här har vi en enkel melodi med några få enkla ord som beskriver en förvirrad själ i stockholm som minns tillbaka på en tid tillsammans med någon.. Vi har har hört det förut. Både sämre och bättre versioner. Men bra har det aldrig varit. Jo, kanske på sent 80 tal eller tidigt 90 tal... då det fortfarande var någorlunda "icke sönderspelat". Det börjar med att vi knappt ser Brolle för han står i mörker och bakom honom har vi en strålkastare som bländar oss och stör oss och jag blir inte riktigt klok på varför de placerat den där.. Vad tänkte de på?? Är det verkligen medvetet? Har det varit fulla när de gjort videon? Ibland så lyckas han i alla fall skymma den med sitt huvud när han rör sig och man blir lite lättad och önskar att han ville stå kvar där en stund till så man slapp bli bländad.. Senare sitter Brolle framför en tjej på en sunkig bar och han börjar sjunga sin text för henne med en min som får mig att tänka på Elvis Presley när han sjöng "love me tender".. men detta är varken Elvis eller Love me tender. Detta är en ovanligt simpel låt med Brolle. (Har han verkligen gjort denna själv? Var det inte lite högre klass på hans låtar förr?) Särskilt pinsamt blir det när melodin kommer och han sång går upp en oktav och Brolle nästan skriker.. men utan någon förändring i Brolles minspel, istället håller han kvar sin plågade blick i tjejens ögon och försöker hålla sin dramatiska och förklarande min utan att se patetisk ut. Det går "Sådär".

Och då har jag inte ens nämnt det allra mest anmärkningsvärda i videon. Jo, för trots att låten handlar om stockholm så slängs vi i ett tillfälle in i ett norrländskt platt landskap där Brolle först tar en joggingtur mot kameran utan egentligen någon synbar anledning för att sen stanna till för att vilt gestikulera mot himlen... här skulle vi kunna tro att texten uttrycker något extra ordinärt.. men inte alls.. de enda ord som han synes förtvivlat sjunger mot den norrländska himlen är "Solo i stockhoooooooooooooolm!" och i nästan sekund så gör han en dramatisk melodifestivalgest som på ett elegant sätt får honom ner på knäna i den vita snön där det ser ut som att han är på väg att tillbedje någon Norrländsk Gud.. men där tar det slut!!! Precis när det faktiskt höll på att bli lite intressant så får vi inte se mer, ingen bön, inget tårfyllt utflipp.. INGET! Nej istället så hamnar vi framför en spegel i svartvita färger där Brolle IGEN utan anledning gör lustiga saker som inte har med texten att göra.. här är han nämligen i slagsmål med den söta blondlockiga tösen som han tidigare i videon spelat skådespel för på en sunkig bar någonstans. Vill ni veta vad de bråkar om? Ja, vem vet.. men pinsamt nog så ser det ut som att de slåss om vem som faktiskt ska få spegla sig, tjejen försöker få bort Brolle från spegeln genom att dra i hans kläder och putta på honom, men Brolle står på sig (heja heja!) och vägrar flytta sig och slår bort henne för att markera sitt revir framför spegeln. Men det är bara några sekunder vi får se. Sen kommer ett vinglas helt solo från ingenstans som ska symbolisera: Vad? De bråkar.. Kan det fortfarande vara om spegeln? Jag vet inte.. jag är inte så himla nyfiken. Egentligen.

DRAMATISKT! Eller????

Och nu är det tredje gången jag hör låten på raken.. och fast jag inte vill erkänna det så är jag inte sämre än att bjuda på det.. Jag har nämligen börjat tycka om låten nu.. jupp, ungefär under tiden jag skrev detta inlägg. Men det får jag nog hålla hemligt. Bara sjunga med lite tyst när den kommer på radion. Men jag står fast vid dålig text och video. Men annars.. tja? Som bakgrundsmusik så duger den heeelt klart!! :)

Stockholmshelgen!

2008-03-10T10:42:00.006+01:00

När man fotar själv så blir man lätt lite snobbig och gillar inte riktigt att lägga upp andras bilder.. men men.. har inte hunnit lägga över mina egna bilder än så jag lånar detta foto så länge. VACKRA STOCKHOLM!

Ja, det var den helgen det.. I stockholm. Tog flyget från Sturup. Lite flygrädd klev jag på flyget fast bestämd att förtränga de rädda känslorna. Lyckades ganska bra och jag var framme innan jag hade hunnit börja bråttas med mina inre konflikter relaterat till flygrädslan.

Så hamnade jag mitt i en fest. Jo, min äldsta dotters pappa hämtade mig och körde hem mig till honom där han hade ordnat fest med mat och vin. Trevliga konstnärliga människor och en god stämning. Någon timme senare så kom även min pappa till festen vilket var mycket trevligt. Vi hittade så klart rätt på gitarren och körde någon fånigt impoviserad bluesduett med mycket ylande. Det lät nog hemskt. Men vid det här laget var folk så fulla så de applåderade entusiastiskt ändå. Till slut gick vi ut på puben och beställde in mer öl än vad våra medvetanden behövde.. hehe..

Så det blev en sen fredag och jag var faktiskt rätt trött på lördagsmorgonen då jag åkte in till centralen för att ta bussen som Unicef anordnat för oss kursdeltagare och som skulle ta oss ut till Djurönäsets konferenscentrum ute på Värmdö. Det var en fantastisk gård och personalen fick oss att känna oss som kungligheter. Jag hade mitt eget rum och det var så fint och lyxigt, kunde likaväl varit ett Hilton hotell med tanke på klass och stil. Mitt badrum var i skinande marmor, ek och glasinredning. Fick veta att Djurönäset hade gett oss ett mycket billigt paketpris för att sponsra oss just för att vi var från Unicef. Detta fick det att kännas lite bättre då jag senare på kvällen intog min plats i restaurangen för att inta en sjukt lyxig trerätters middag!

Efter middagen så hade vi uppvisning med våra grupper. Vi var 6 grupper med 6 stycken i varje. Tidigare på dagen så hade vi fått några frågor och dessa frågor skulle vi besvara genom en lite sketch eller likvärdigt. Vinnargruppen utlovades fina priser. Jag hittade snabbt en gitarr lutat mot en vägg i matsalen. Så våran grupp levererade mig med gitarr, ylandes en glad impoviserad låt med en snabbt ihopskriven liten text vi slängt ihop och bakom mig dansade mina andra gruppdeltagare glada i hågen i takt till mig. De bjöd verkligen på sig själva, de körde riktigt härliga humoristiska moves! Det blev succé!! Vi vann tävlingen och vi blev allihopa ägare till en ny jättefin trekansryggsäck! :D

Föreläsningarna var otroligt intressanta! Det var om Vattens betydelse och hur vi som människor dels i det privata livet och som Hjälporganisation kan förbättra situationen i världen genom att förstå vattnets betydelse. Sen kom Lena Alfredius och pratade om grupper, människor och psykologi och om våra olika roller och hur dessa påverkar varandra. Hon var helt fantastisk och var mycket inspirerande och underhållande! Sen kom Christina Heilborn, Barnrättsjurist och pratade om trafficking, försäljning och utnyttjande av människor.. både här hemma i sverige, över gränserna och i den tredje världen. Sen kom Anna Arnborg som har bott i Uganda i 18 månader och lät oss få ta del av det hon sett och upplevt och lärt sig under sin tid där. Och detta var bara en del av allt vi fåt ta del av under de här två dagarna. Det har varit mycket intensivt.

På söndags eftermiddagen gick bussen tillbaks till Stockholms City. Då hade jag en och en halvtimme på mig att se lite av stockholm. Så det blev ju SJÄLVKLART ett besök på Chaplinuställningen på Kulturhuset. Den var riktigt bra. Överallt en massa foton, beskrivningar, citat, historia och så klart filmdukar och tv apparater överallt som visade utvalda filmsnuttar från hans filmer. Vid ett tillfälle så började jag skratta helt högt för mig själv där jag stod.. nästan lite pinsamt när jag märkte att jag skrattade så gott att jag blev tårögd.. så jag gick skamset därifrån och hoppades att så få som möjligt hade iaktagit mig. Ok, det ÄR ju meningen att man ska skratta.. men man känner sig lätt lite fånig när man står där helt ensam och gör det.. !!!

Sen var det dags att åka hem.. Jag var så trött och kunde inte låta bli att leka med tanken på att få somna in i min sötes armar. Skickade ett sms och frågade om han ville sova hos mig men han tyckte jag kom hem lite för sent. Besviket tar jag hem beredd på att komma hem till en mörk och tyst lägenhet. Och det var ju precis det jag gjorde när jag slängde av mig min väska i hallen och sprang genom min mörka hall till toaletten för att äntligen få kissa! Jössös så skönt det kan vara att kissa!! Nästan lite heligt!! Jag hade nämligen hållt mig i över två timmar! Med en lättnades suck går jag sen ut i vardagsrummet där jag oxå har min säng för att tända lampan. Dock så har jag ingen taklampa i det rummet så jag trevar mig fram i mörkret för att tända min nattugslampa... men JUST när jag står bredvid min säng och lutar mig fram mot nattugsbordet så ser jag i ögonvrån hur någon ligger i min säng!!!!!!!!!!! Jag blev så SJUKT rädd!! Det var ju så mörkt så jag kunde ju inte se vem det var, jag såg ju bara att någon låg där!! Men efter tre sekunder så ser jag att det är min söte (Ja, han har egna nycklar!) som ligger där och flinar. FUCK FUCK FUCK!! Det var nog några av de mest skrämmande 3 sekunderna i mitt liv!! Men så fint ändå av honom.. Så fick jag till slut somna i hans armar i gårkväll. Och så avslutades min fantastiska, roliga, lärorika, lyxiga, sociala och intensiva helg i Stockholm! (Och shiiit vad nice det var att få se Stockholm igen.. jag var lycklig ända från magen ut till hårstråna på min arm.. jag ÄLSKAR min gamla hemstad! Jag känner den bättre än någon annan stad. Stockholm är JAG!)

Livet leker!

Charlie Chaplin

2008-03-06T09:06:00.003+01:00

I helgen kommer jag åka till Stockholm för att gå en utbildning inom Unicef. Det ska bli mycket intressant och jag ser fram emot det. Dessutom så tror jag att det kommer bli riktigt trevligt då hotellnatt och middag ingår i paketet.

Men vad jag blev glad då jag nyss fick nys (Nyss, nys.. hmm.. ) om att kulturhuset just nu har en utställning med CHARLIE CHAPLIN!!! Det är ju nästan för bra för att vara sant! Perfekt tajming med mitt Stockholmsbesök! Första gången jag såg en långfilm av honom var för ca 7 år sen då jag läste Filmkunskap på Jacobsbergs Folkhögskola. Jag skrattade så mycket så jag hade kramp i magen många timmar efter filmens slut. Jag blev TOTALT fashinerad! Vilken man! Vilken känsla! Vilket galet och alldeles helt fantastiskt vackert sinne det måste rymma i den mannen!!! Att han dessutom fick mina tårkanaler att nästan drunkna säger inte lite. När jag ser på Charlie Chaplins långfilmer så vilar det ständigt en tår i mina ögon.. fast anledningen till den varierar. Ibland är det av skratt, ibland av sorg och ibland bara för att jag helt enkelt känner mig så BERÖRD! Senare gjorde jag ett omfattande specialarbete om honom. I min DVD hylla står stolta samlingsdvdér och ler både mot varandra, men även mot mig när jag vill.. Dessutom så har jag en lampa vars lampfot är en skulptur föreställande Charlie Chaplin under en gatulykta. Gatlyktan är den riktiga lampan i min lampa.. Jag skäms lite att jag köpt sånt skräp.. men det ÄR ju faktiskt CHARLIE CHAPLIN! Dock så ska det erkännas att lampan numera bor nere i källaren. Hur som helst, vad jag försöker säga är att jag mer eller mindre är ett Charlie Chaplin fan! :)

Så TACK EMMA för att du uppmärksammade mig på detta genom din blogg! Nu ska här planeras för att kunna gå och se denna utställning.. Det MÅSTE gå att pressa in en timme för mig på egen hand så jag hinner se detta! :)

Glatt överraskad!

2008-03-05T21:39:00.002+01:00

Vem kunde tro att Lindsay Lohan faktiskt kunde sjunga? På riktigt? Och bra?

Jag kanske inte köper singeln men det är helt klart lyssningsbart och hon har faktiskt riktigt skön röst och en bra styrka och känsla i sin sång!

Dock en rätt töntig och överteatriserad video.. men men..

Kiss my self

2008-02-28T13:43:00.003+01:00

Tog lite foton på Mikka från hotellet i fredags. Ljuset var tacksamt att jobba i och jag blev väldigt inspirerad till att exprimentera med spegeln.. Dvs att fota så man får med två ansikten mot varandra. Så efter den vanliga fotosessionen på Mikka så ställde hon upp som modell för mina expriment. Det blev många foton och det är sååå roligt att leka med. Framförallt är det efterarbetet som är roligt där man kan belysa, mörka och lägga färger på ett sätt som man vill.

Ovan kan ni se en exempelbild.. men jag har många kvar och när jag är klar med alla ska jag länka till min fotosida så får ni se resten! ;)

Mitt liv idag, som Tråkmåns, Jesus kristus, Alkolist och som en Översocial galning!

2008-02-25T20:45:00.006+01:00

Jag vet tiden bara springer iväg och jag blir sämre och sämre på att skriva. Lite skäms jag när folk faktiskt hör av sig till mig och säger att de saknar min blogg... Men jag vet att jag kommer tillbaka en dag..

I morgon ska jag i egenskap av "unicef engagerad" hålla ett föredrag för 75 barn på mölletoftaskolan i Malmö. Det ska bli riktigt roligt och upplägget innehåller både tal, diskussioner, film och en liten pedagogisk lek.Temat är "barns rättigheter" och vi kommer jämföra vad som är självklart för barn här och vad som "borde" vara självklart för alla barn men som inte alls är det. Vi ska titta lite närmare på barn från Indien och jag ska berätta en liten sann historia om en flicka som heter Sangita från Bombay och som bor i ett skjul rakt på trottoaren. Vi ska berätta om hennes vardag och jämföra den med våran.

Annars har det varit en hel del festande och socialt umgänge på sista tiden... Så mycket så jag faktiskt längtar lite efter att ta det lite lugnt ett tag. Hela helgen har varit vild och jag har inte sovit många timmar och jag känner verkligen att det är dags för lite vila. Dessutom så var jag ute med en väninna i torsdags oxå, det gick inte lika vilt till.. men ändå.. många dagar på raken. Men oj vad roligt jag har haft!!

Fredagen var lite annorlunda andra fredagar då jag åkte in till Köpenhamn och träffade min fd svägerska som numera normalt bor i Edinburgh och försörjer sig som pokerproffs. Hon var i Köpenhamn för The Scandinavian poker awards där hon bla fick pris som Bästa svenska kvinnliga pokerspelare 2007 men var nominerad i flera kategorier. Det var riktigt trevligt att träffa henne, trodde nästa att hon skulle ha förändrats lite av framgångarna. Jag hade helt rätt.. men förändringen var rakt igenom positiv. Hon hade ett så gott självförtroende att hon inte alls var fattig på ödmjukhet och jag blev både inspirerad och fashinerad av hur snyggt hon klädde sig i den. Dessutom så verkade hon må mycket bra och vi skrattade en hel del, speciellt på morgonen då vi fnittrade åt allt av ren utmatthet då vi knappt sovit någonting. Hur som helst så var kvällen galen. På http://www.pokermagazine.com/ kan man läsa hennes blogg där hon är en av fyra som skriver blogg om sitt liv som pokerproffs. I hennes sista inlägg beskriver hon våran galna kväll och det kändes lite konstigt att sitta och läsa om sig själv då en del delar faktiskt får mig att förstå hur sjukt jäkla knäpp jag faktiskt måste framstå som, eller kanske till och med "är"?. Men wtf: Varsågod, jag bjuder på det: Nina i ett äggskal genom Mikkas ögon.

Så tills vidare! Take care, så hörs vi snart igen! Puss och Kram till er alla!

Just a note... I LOVE LIFE!!!

2008-02-09T03:26:00.000+01:00

Många filmer man vill se nu!!!

2008-01-23T09:37:00.000+01:00

Klicka på bilderna så kommer ni direkt till trailern!

Im not there

Mala Noche:

Control

Fjärilen i glaskupan:

Försoning:

Paranoid Park:

PS! I love you:

The stranger inside:

4 månader, 3 veckor & 2 dagar

Before the evil knows your dead:

Into the Wild

Så fortsätter livet framåt.

2008-01-16T10:51:00.000+01:00

Ett foto jag tog i söndags från Västra hamnen..

Jag var på Unicef möte igår. Det var mycket intressant och jag är sjukt inspirerad. Jag lade fram mitt förslag som jag spånat på om att genomföra en spelning med flera olika band och låta entre intäkterna gå till förmån för Unicef. Gruppen tyckte mycket om iden och nu är det bara för mig att börja undersöka och satsa. Gruppen står bakom iden och jag har Unicefs fulla stöd. Ska bli sååå roligt! Dessutom så kommer Unicef skicka iväg mig på två dagars utbildning till Stockholm i mars. Betald resa och betalt boende. Känns fantastiskt spännande! Är nu tillsammans med Labeata kontaktperson för Unicef Malmö. Känns fantastiskt förmånligt att få vara aktiv i en organisation som Unicef. De har gjort så mycket bra saker och jobbar på ett mycket bra sätt. En organisation för barns rättigheter. Ska inte spela någon roll om du är flicka eller pojke eller om du är född i Etiopien eller Peru. Alla barn ska ha rätt att få leva och må bra. Och ha goda förutsättningar inför sin vuxna framtid.

Förutom detta.. Unicef.. som inspirerar mig på ett gott sätt.. så är det mycket annat som känns bra. Svårt att sätta ord på det när det är så diffust. Men det handlar nog om ett självförtroende på ett nytt och ovanligt medvetet plan och att jag kommit in i ett flow av skapande. En nyfödd energi till att utforska och gå vidare.. Men det största mognaden ligger nog i att hitta balansen mellan den kreativa energin och lugnet inombords. Jag tror jag börjar närma mig den nu. Det gör mig stark. Och sen går resten av sig själv.. En ljus cirkel av hopp, inspiration och god energi.. Känslan av att vara stark gör en starkare.. Just nu behöver jag ingen annan för att förstå det. Just nu är det helt ok att vara själv. Jag är faktiskt helt tillfreds med det.

Livet går i perioder. Man kan inte alltid vara på topp. Men när man är där... då ska man jäkla i mig passa på att klappa sig själv på axeln och säga "Njuut!".

Det är inte så att allt i mitt liv är där jag vill att det ska vara.. men jag känner mig tillräckligt lugn i mig själv för att acceptera att allt inte alltid kan vara så. Det är ok. Men det finns mycket annat som dock ÄR som det ska.. och det är DÄR fokusen ska ligga.

Hur som helst. Fjärilen i magen har vaknat igen.. den är nu cerise med ljusgula fläckar. Den sitter i ett äppelträd.. på en tunn kvist längst ut på en gren. Solen skiner och när skuggan målar en bit av dess vinge.. så blundar den för att vila. Ingen rädsla. Bara medvetenhet. Lugn.

Totalt utflippat jag vet. Men på ett kontrollerat plan. Motsägelsefullt men sant.

Kram

Tillbaka

2008-01-15T15:22:00.000+01:00

Nu har jag av flera personer fått höra att de saknar min blogg.. Jössös så smickrad jag blir! Tänk att någon faktiskt går in frivilligt och läser det jag skriver om mig själv och mina tankar här?! Helt fantastiskt!

Så varför har jag inte skrivit på länge undrar ni säkert. Jag har aldrig gjort ett medvetet val att "nu ska jag sluta skriva". Det var mer att jag inte har haft någon lust. Ibland kommer man till stunder i livet då man bara vill vara själv med sina tankar och upplevelser. Och jag känner inte att jag behöver förklara så mycket mera. Jag är tillbaka i alla fall. Tjohooo! :)

Och den första reflektionen jag ska skriva om handlar egentligen inte så mycket om mig. Nej, den handlar snarare om en ganska så liten reflektion.. men nog så intressant för att bli stor. Och ordet STOR är nyckelordet i min reflektion.

Jag har nämligen idag (konstigt att jag inte tänkt på det tidigare) insett att 90 procent av de personer på mitt företag som är av högre rang/position inte bara är män.. det är STORA män. Och när jag pratar stor så tänker jag mest på längd. Ja, jag kan komma på flera på rak arm som alla nästan är två meter stora och pratar med mörk basröst. Mycket respektingivande män. Så det är ju inte så konstigt att de lyckats skrämma slag på kollegor så pass att man backat och serverat dessa stora män höga positioner i bara förbifarten. Hur som helst så blev jag lite nyfiken.. undrar om detta fenomen är generellt när man ser hur företag ser ut i Sverige? (Eller världen). Vi haaaar dock någon enstaka chef som är liten och vi haaaar någon kvinna som är chef oxå... men om man ser så här. ALLA de längsta och största killarna som jobbar i byggnaden har chefposition. Kan ni inte ta er en funderare och skriva en kommentar om hur det ser ut på ert företag? För nu blev jag nyfiken.

HAHAHAHAHAHA!!!

2008-01-05T20:56:00.000+01:00

Ibland är man elak...men dessa människor sitter och glor på en skärm och försöker klura ut ett problem, totalt ovetandes att de snart kommer bli totalt överraskade och skrämda... och det är så roligt att se på!!!!! MAHAHAHAMOOOHAHAHA!!!!!

så sött så jag nästan gråter

2008-01-05T18:40:00.000+01:00

Nostalgi

2007-12-30T01:29:00.000+01:00

Den är så god denna låt! Lyssnade på dessa mycket för några år sen.. Man bara gungar med vare sig man vill eller inte...

Bernard Butler: Stay

2007-12-26T17:46:00.000+01:00

Lustigt... hittade precis denna... hade sparat länken till denna låt som internetfavorit men har aldrig tidigare hört den! Men den var ju faktiskt riktigt go! :)

Hoppas eran jul varit underbar! Det har i alla fall min varit! Min första danska jul.. Har firat den med min söta i Ribe i Danmark. En jul full av god energi och kärlek! Stor Kram till er alla!

Photoshop

2007-12-19T23:12:00.001+01:00

Japp, det här är jag och min söta dotter. Köpte photoshop i Thailand.. men har INTE riktigt lärt mig hur det fungerar och hur man ska jobba med det. (Installerade det i morse.. så jag har inte riktigt hunnit ta mig den tiden heller.) Men det finns coola effekter och jag och min äldsta dotter har ikväll skrattat ordentligt när vi suttit och lekt med alla härliga effekter....

Lucia

2007-12-13T13:47:00.000+01:00

Barnen hade gjort små lyktor som fröknarna tänt och ställt som en liten stig på gården utanför dagis. Jättefint!

Dagis och luciafirande. Ja, dom är såååå söta. Speciellt mina barn. Alla andra barn står bara i vägen för mina fina barn. Mina barn borde få stå först och tindra. Framför alla andra.

Nej, ok då. Jag är ego. Jag är mamma. Alla barn har samma rätt och faktum med att dom andra barnen faktiskt var bedårande oxå.

Men det är den här väntan med alla andra föräldrar som är jobbig. Vilka ska man prata med? Vad ska man prata om? Vem är mamma till vem? Pappa till vem? Och det värsta.. vilka fröknar är det nu som är mina barns fröknar? (De är ju så många!!) Är jag otrevlig om jag försöker hålla mig lite på kanten för att det är för tidigt på morgonen och för att jag inte pallar att prata bara för att prata?

Min yngsta flicka var med mig för att se på mellansystern så jag höll mig på kanten och koncentrerade mig på henne där hon satt i mitt knä i vitt lucialinne och en luciakrona vars ljus envisades med att ta sig en massa friheter upp i mina näsborrar då och då...

Sen kom luciatåget.. En dagisfröken sprang fram och tillbaka framför tåget, och på sidan, och bakom.. jag hon var överallt för att puffa in barnen och skuffa fram dom likt en stor fårskull. Barnen tindrade med sina ögon och letade efter sina föräldrar. En del sjöng för full hals medan andra stod blyga och knep med munnen och tyckte det var lite obehagligt att stå i centrum. Och alla föräldrar förvandlades till paparazzi fotografer med sina fåniga små automatkameror som de blixtrade ikapp med så barnen fick ont i ögonen. Ögon som med all säkerhet kommer vara knallröda på 90 procent av de foton som togs.

Hur som helst så var det stolta föräldrar och stolta barn. Och även om jag inte jublade av lycka när jag var där så var jag i alla fall minst lika stolt som de andra föräldrarna.. och lika rörd i mitt hjärta när jag såg hur min stolta vit och glitterprydda lilla flicka strålande av lycka tittade på mig och sjöng så högt hon kunde. Hon sade med sin kroppshållning och sina tindrande ögon: "Titta mamma vad jag kan! Titta vad fin jag är! Jag har uppvisning för dig, tycker du om det??!!"

Så det var ok. Ha en trevlig lucia allihopa!

Och..

2007-12-11T11:32:00.000+01:00

efter några dagars tänkande, analyserande och rannsakande så börjar jag hitta tillbaka till något som skulle kunna vara jag igen. Samma person men med en större längtan att göra något mer meningsfullt i mitt liv. Som människa så har man ett ansvar. Vi har fått en gåva att få leva och vi har fått unnesten att få leva vårat liv på denna vackra planet. Dock så har denna planet inte gett oss alla människor samma levnadsvillkor.. Olika platser, olika människor, olika förutsättningar har gjort att våra möjligheter att leva ett rikt liv inte är densamma beroende på vart vi lever. Vi lever i en orättvis värld trots att vi från början föds med samma fysiska förutsättningar. Vi som lever i ett rikt land som sverige, som har mat på borden, en social trygghet och en förhållandevis rik och demokratisk regering, vi bör öppna våra ögon och bjuda på det vi har till de som har de sämre. Det dör barn i svält, det dör människor av sjukdomar som här i sverige lätt tas bot mot med medicinering, samma medicinering som andra länder inte har råd eller tillgång till. Kvinnor lever under förtryck. De har inte rätten att få njuta sexuellt, att älska med hjärtat eller att följa sin längtan eller drömmar. De måste drömma i hemlighet och följa ett spår, en vardag de inte har rätt att ifrågasätta. Djur dör pga att människor vill tjäna pengar på deras avhuggna kroppsdelar.. vi utrotar dom och vissa människor vill på så sätt säga att vi människor har en större rätt att leva på denna jord än dom. En uppfattning som jag vet att jag inte är ensam om att djupt förkasta. Och vi förkastar våran jord som erbjuder oss ett liv, genom att sakta men säkert förgöra den.

Så ska vi acceptera detta? Vi är många som blundar trots att vi tycker att detta är fel. Vi lever i våran vardag, gnäller över att chefen har för korta brallor och ett pinsamt beteende, gnäller om att jobbets matsal serverar för salt potatis... Sen går vi hem och glor på såpa serier och gråter en skvätt när Dr Phill säger sanningen till en make som behandlat sin fru orättvist och inte gett henne tillräckligt med uppmärksamhet. Och så sover vi och gnäller över att vi aldrig känner oss utvilade. Och så fortsätter livet. Bensinpriserna går upp och vi gnäller. Värmefläkten som värmer ditt kontor har ett konstigt biljud och det är ju helt FÖRDJÄVLIGT att du ska behöva ha en sådan värmefläkt! Det är en eldsvåda i grannbyn och i några veckor spekuleras det om vilka förövarna kan vara och hela byn ligger i en spänning och vi är glada över att något äntligen händer trots att vi ojjar oss och säger att det hela är riktigt hemskt och att något sådant inte borde få hända.

Men vad hände med de stora orättvisorna? Vad hände med sympatin för de som verkligen behöver den? Det folk som inte har ett land som kan erbjuda social trygghet och hjälp när de faller? Det folk som bor i små skjul på gatan och ser sina barn dö i sjukdomar pga undernärdhet och brist på sjukvård. Glömde ni dom? Jag gjorde nog det i några år. När jag slog på tvn och såg sånt så stängde jag av. Jag pallade inte att se. Och sen gnällde jag vidare över mitt rika liv.

Det är slut på det nu. Jag vill nu gå över till den del av människor som lever för en förändring. Som förstår värdet av sitt liv och tar ansvar för det. Jag vill hjälpa och påverka. Jag vill känna att jag är en del av världen. För att kunna vara en del av den så måste jag oxå öppna ögonen för den och våga förstå den.

I helgen så har jag gått med i WWF och Unicef. Jag har erbjudit mig att hjälpa Unicef med att gå ut i skolor och föreläsa men oxå då de behöver administrativ hjälp här på lokalkontoret. Det spelar egentligen ingen roll vad jag ska göra. Huvudsaken är att jag gör NÅGOT! Jag har oxå ansökt om att bli fadder för ett barn där hjälpen är som störst. 200 kr i månaden och jag ger på så sätt ett värdigare liv för ett barn som verkligen behöver det. Jag kommer skriva till barnet och jag kommer oxå låta barnet förstå att jag finns här om det hamnar i nöd. Jag vill vara en slags trygghet för detta barnet. 200 kr är mycket för mig oxå. Jag är ingen rik människa. Men fattig för mig är rik för dom. Klart jag kan offra 4 öl i månaden på puben för att hjälpa ett barn till ett drägligare liv.

Jag hoppas att ni är fler än mig som vill öppna ögonen för detta och göra något mera än att bara fortsätta era liv och "tänka" hur hemskt det är att orättvisorna finns. Eller att bara "tänka" att ni "bör" göra något.. men sen låter dagarna passera, dagar som snart blir till år och inget har hänt. Trots att det krävs så sjukt lite från dig...

Ok, tänker ni. Nina börjar bli lite weardo här... Kanske det.. men i så fall på ett positivt sätt. När man sett den här andra sidan av världen, när man sett vad som verkligen finns där.. med egna ögon och inte genom en tv ruta eller genom en tidning som man sen slänger i papperskorgen och glömmer.. då får man ett annat perspektiv. Allt det som jag blundat för, det var ingen film, det var på riktigt. Låt oss bli fler!

Barn

2007-12-09T18:02:00.000+01:00

Jag och barnen satt och tittade på ett tv program där en av karaktärerna skulle föreställa en gud. Då frågar min mellersta "Vad är en gud för något?". Jag satt och funderade på hur jag skulle förklara då jag hör min äldsta svara "Det är en gubbe som sitter uppe i himlen som väntar på människorna som dör!".

Jag blev så full av skratt! :)

Musik förknippas med minnen

2007-12-08T23:23:00.000+01:00

Jag hade precis anlänt till Krabi min första kväll. (Jag återvände dit några dagar senare en andra gång..) Det var en härlig dag och jag njöt av att vara helt på egen hand. Trots att jag älskade de människor som jag hängt med och trots att jag njutit av varenda sekund av deras sällskap så kände jag nu att jag behövde få vara helt själv. Det var ju liksom lite det som var min ide med resan. Så jag gick ut och åt på någon lite söt sylta i ett hörn. Tror jag åt rödcurry med tofu och ris. Sen gick jag till en liten lokal resebyrå på ett guesthouse för att få lite koll på alternativen inför mitt djungeläventyr. Killen jag pratade med på resebyrån hette Bryan och var ursprunglingen från USA. Han var mycket snygg men främst så var han otroligt trevlig och social. Han berättade att han sen flera år bor i ett litet hus ute i Djungeln helt själv med sin Golden Retriver. Jag frågade hur det kom sig.. vad var det som fick honom att ta valet att lämna USA för att flytta helt själv till ett hus mitt i Thailands djungel. Då svarade han "Jag kom till Thailand och kände att jag älskade det. Att det var här jag ville bo. Jag ställde mig då frågan varför jag inte skulle göra det och mitt svar på det blev att det inte fanns några såna svar. Så jag flyttade helt enkelt hit." Jag älskar att höra sånt. Älskar att höra såna historier. När människor följer sina drömmar. Idag driver Bryan sitt lilla guesthouse inne i Krabi där de oxå säljer äventyrsresor. Bryan verkade ha koll på det mesta så jag frågade honom om tips på cool bar eller ställe att hänga på. Han sade då att jag måste gå till YT (Kan ha hetat något annat, men det var två bokstäver.) Han sade att det var vänner till honom som hade det stället och alla människor som idag är bosatta på Krabi hänger där. Lite av en annorlunda lokalpub. Jag litade på Bryans omdöme då han verkade vara en cool kille och bestämde mig för att leta reda på denna pub och ta mig en öl.

För att komma till stället var man tvungen att gå upp i en liten mörk gränd men väl där så fanns det en skylt utanför med självlysande bokstäver i rasta färger. Puben var helt otrolig! Den var så coooool! Den var liten och trång men mycket fantasifullt inrätt.Väldigt mycket rasta och mycket skumma färger och små olika lampor och skumma tavlor och annorlunda ting uppsatta lite här och där. Det var så att man bara kunde stå i mitten av puben och bara TITTA på allt på väggarna, taket, i golvet, i olika skrymslen, i hyllor.. ja överallt! Puben var sjuuukt charmig. En svag doft av hash låg dock över stället. Men vem är jag att döma? Folk får göra vad dom vill och jag var faktiskt i Thailand. Jag tittade mig runt på folket som hängde där och folket verkade mycket hemmastadda och avslappnade. Det var väl en femton stycken där och de verkade alla känna alla. De chillade, spelade biljard eller halvlåg i såna där avlånga kuddfotöljer i färgglada mönster som man hittar överallt på sköna ställen. Folket var alla av den bohemiska stilen. Ingen kvinna som bar smink eller guldsmycken. Nej, kvinnorna var vackert naturliga, brunbrända och enkelt och lite bohemiskt klädda. Hälften av männen hade dreads och såna där sköna tunna brallor som hänger på ett sånt där sjukt snyggt sätt på midjan. De var tatuerade och brunbrända och alla log. Dock så kände jag att de tittade lite på mig... undrade lite vem jag var. Jag kände verkligen att detta var en lokalpub då jag verkade vara den enda som inte kände alla på stället och det hörde nog inte till vanligheten att man ensam från ingenstans lyckades leta rätt på stället. Men för att visa att jag inte ville störa att jag bara var där för att chilla så log jag mot människor och jag tror att det var det enda som behövdes. För snabbt så log folket tillbaka mot mig och de hälsade på mig på ett välkomnande och oxå lite nyfiket sätt. Sen klättrade jag upp för en stege/trappa upp till en liten övervåning där man kunde sitta på kuddar på golvet och titta ner på baren nedanför över det lilla bambustaketet som omgav den övre våningen. Där satt jag och betraktade folket och njöt. En 45 minuter senare så kom en kille upp och presenterade sig och frågade lite om vem jag var. Han kändes inte flörtande på något sätt utan var mer bara jäkligt social och nyfiken. Till slut bjöd han ner mig till de andra som hängde i baren. Jag blev presenterad för folket och jag blev bjuden på en öl. Så kvällen slutade bra, jag hängde där med lokalbefolkningen och lyssnade till deras livshistorier och jag berättade lite om vem jag var och vad jag gjorde där. När jag åkte tillbaka till Krabi några dagar senare så träffade jag två av dom, ett par, en kille från Tjeckien och hans flickvän från England på en annan pub. Faktiskt så var de några av dom som satt som publik den här kvällen då jag råkade ha en sjukt intressant spelning helt planlöst på Krabi. De satt och diggade och log mot mig hela tiden när jag stod på scenen och sjöng. Jag har ju berättat om det tidigare. Hur jag började jamma med ett band som senare skulle spela på kvällen på en pub och det hela slutade med att jag fick bli bandets sångare den spelningen. Efter spelningen så gick jag och satte mig med det här paret och pratade. De jobbade båda som engelsklärare på en skola för barn i Krabi. Shit vilken intressant diskussion vi hade. Vi pratade dels om barn, uppfostran och behov och vi pratade oxå om varför en del människor väljer att lämna sitt land för ett annat. Det finns ju många själ.. men vi gick ganska så djupt i de självklara valen och insåg att man kan se det på så många olika sätt..

Hur som helst. På den första puben som jag berättat om för er så spelade de ett jäkligt bra band! Jag hade aldrig hört om dom förut men kommer helt klart att köpa lite skivor med dom. Kanske blev de lite extra bra av min sinnestämning, av den coola puben, av de coola människor som hängde där osv. Men det spelar ingen roll.. jag blir glad av den här musiken och jag kommer alltid förknippa den till mina dagar på Krabi. Razorlight heter dom och ni kan lyssna på dom via videon ovan. Det var alltså detta som spelades på puben den här härliga kvällen jag just berättat om. :)

Jag tror att om jag gjort den här resan innan den dagen jag valde att skaffa barn.. då hade mitt liv sett heeelt annorlunda ut. Jag VET och det är helt utan tvekan jag säger detta.. jag hade flyttat från Sverige. För de människor som finns därute, de som följt sina drömmar och tagit steget ut.. det är såna människor som inspirerar mig och jag hade älskat att få omge mig med såna människor ALLTID. Jag märker oxå att jag passar ihop med såna människor.. Vi har samma sätt att se på människor och på livet. Dessutom så är jag mer för tropisk värme.. Sveriges klimat är verkligen riktigt pissig... inte konstigt att man blir deprimerad då och då.

Men det var först nu jag gjorde resan och nu ser mitt liv ut så här. Och jag tänker då inte vara bitter.. för jag är en mycket lyckligt lottad kvinna. Jag har tre fantastiska döttrar som jag älskar över allt annat. Och jag har en fantastisk pojkvän som inspirerar mig och är dessutom väldigt lik i sitt sätt att tänka och vara som de människor som jag mött på min resa. Kanske beror det på att även min pojkvän rest mycket? Man får väl andra perspektiv på saker ju mer man får se av välrden? Så jag är nöjd. Tanken är bara fashinerande.. att livet blir som det blir gjorde av val som många gånger är mer slumpmässigt valda än kanske egentligen så otroligt genomtänkta. Att små små beslut, eller större... att resultatet av ens val kan bli så otroligt olika varandra. Vem hade jag varit idag om jag faktiskt gjort den här resan för 10 år sen och faktiskt flyttat till Asien någon stans? Eller Afrika? Eller kanske till just Krabi? (Hänga lite mer på den där puben och ha fler intressanta diskussioner med människorna där.. hehe.. tanken är rolig!) Fast visst, nu får jag det till att låta som att alla männsikor i sverige är tråkiga. Och det kanske jag menar lite.. men långt ifrån alla. Jag har många fantastiska och underbara och ödmjuka människor omkring mig.. vänner till mig. Så ta mig på rätt sätt.. Jag tror helt enkelt att det finns en del av mig.. mer eller mindre medfödd.. som söker sig till äventyr och spänning.. och utmaningar. Jag blir lätt uttråkad då jag känner att mitt liv går i samma spår dag efter dag. Men äh.. jag låter bitter. Jag är jäkligt nöjd med mitt liv just nu. Jag leker mest med tankarna..

Sjukt bra låt med en bra video!

2007-12-08T19:41:00.000+01:00

Så klart var det min söta som presenterade denna låt för mig.. Tror dock jag hört den någon gång förut.. men det var länge sen och nu har jag lyssnar in den på mig mer. Hade den på repeat tidigare ikväll och somnade faktiskt in till den..

Kellys foton

2007-12-06T08:28:00.000+01:00

Photo: Kelly Luckman

Ni minns Kelly va? Hon jag träffade på Kho Tao.. Kvinnan som tog mig under sina vingar och gav mig en liten lyckoamulett i form av en Buddha och som hade en förmåga att inspirera alla i sin väg? Jag berättade att hon var fotograf va? Här är hennes websida! Fantastiska bilder!

http://www.planetranger.com/kmareephotography/

Fotona från Thailand

2007-12-04T22:57:00.000+01:00

Har lagt upp dom i olika slideshows-set
Klicka på respektive bild med namn för att komma till de olika slideshowerna!

Thailands Natur

Thailand, det vi blundar för..

Människor i Thailand

Djur i Thailand

Oj, vad dagarna rinner iväg!

2007-12-04T08:16:00.001+01:00

Inget skrivet och inga foton! Men det kommer fler foton, ska lägga upp flera redan ikväll!

Igår kom min Söta hem! Kändes underbart att få träffa honom igen och så skönt att känna att han ska vara hemma ett tag nu och inte kommer åka iväg från mig igen. (Förhoppningsvis) På ett tag i alla fall.. :)

Hemma i Sverige igen- och foton från mitt djungeläventyr!

2007-12-01T15:20:00.000+01:00

På kvällen lagade vi mat tillsammans med kvinnorna i huset. Har tagit med lite thailändska tips från det köket till mitt eget kök!

Det här fotot tog jag från kanoten! Se så vacker det är och så fridfullt! Ser ni berget ovan? Det var det vi klättrade i dagen därpå!

Ännu en vacker vy jag var tvungen att fota.. Detta är på väg ner till floden ni ser nedanför, vi är på väg att ta våran kanotutflykt!

Japp. Tro det eller ej.. men det är min hand ni ser... Och Ja, jag höll i den frivilligt. De hittade den där vi bodde i Djungeln och en av sönerna till familjen som bodde där var mycket stolt över vad han funnit. Dock så skulle man akta sig för klorna och jag misstänker att den inte var helt ofarlig.. För när pojken skulle ta tillbaka saken så gjorde han det lite för snabbt och skalbaggen ställde sig upp och FRÄSTE! Då sade guiden till pojken att ta det lugnt och sen så tog guiden bort den från min hand lugnt och fint. Måste erkänna att jag blev lite nervös när den blev så där uppstudsig i min hand.. men det var rätt cool ändå! :)

Elefantögon har jag alltid älskat! De utstrålar sådant lugn! (Av de jag har tittat in i )

Ett foto taget från Elefantryggen!

Det var här som jag simmade tillsammans med tarantella spindeln! Kommer aldrig glömma!!!

En underbart vacker vy som jag passade på att fota på vår väg in i djungeln...

Detta är lilla Lucky! (Och en underbart söt och kärvanlig katt.. dock inte en lika ovanlig syn för det nordiska ögat.) Det var den blyga apan som senare blev jättekär! Jag har flera söta foton på honom när han gosar med mig men självklart så är det Judith som har dom fotona eftersom det var lite svårt för mig att ta foton på mig själv när jag lekte med Lycky. Men hon har lovat att skicka dom till mig senare!

Detta var den busiga apan, den som följe med mig överallt till och med in i min bungalov. Och som snodde allt den kunde få tag i. Denna bild tog jag själv just utanfor min bungalov. Den var mycket nyfiken på mitt armband och jag passade på att klia på den söta magen! (Och fota samtidigt..ibland är man duktig! )

Måste erkänna att det känns lite konstigt att komma hem mitt i all julstämning.. Jul var liksom det sista jag har tänkt på när jag varit borta. Och så kommer man hem till ett Sverige där julstjärnor och adventsljusstakar tindrar i varenda fönster jag passerar. Först trodde jag att jag såg fel!!! Men så kom jag på det.. Medan jag har varit borta har tiden faktiskt fortsatt här hemma.. så det VAR faktiskt tid för julstämning. När jag gick och handlade senare på dagen så tittade jag mig fashinerat omkring i affären.. det var julpyssel och julpynt överallt. Kändes så konstigt.. jag var så oförberedd på det. En dag innan så gick jag i flipp flopp och kjol i tropisk värme i thailand.. så KLART att det skulle kännas konstigt!

Vilken lyx det kändes att ta sig ett varmt bad! Jag har inte duschat i varmvatten på tre veckor! Och att kunna dricka ur kranen! Och att få lägga sig i en skön säng kändes helt ofattbart fantastiskt! Jag somnade klockan åtta på kvällen i går.. antar att det var tidsomställningen som gjorde sig hörd. Men det gjorde inget för jag somnade i mitten av en stor ormgrop av mina underbara döttrar i min säng! Senare på natten bar jag in dom en efter en.. Men det var jättegosigt att ha dom hos mig.. men det var lite trångt och jag behovde verkligen få sova!

Min äldsta dotter fick min gitarr jag köpte i Bangkok. Den var menad till henne hela tiden men kunde inte skriva om det på bloggen eftersom jag visste att det kunde finnas en chans att hon skulle läsa min blogg. Mina yngsta fick en ny fin lampa till sitt rum och så fick de alla tre varsin jättefin väska med broderier på, fullproppade med thailändsk choklad och annat godis. Dessutom så fick dom varsitt handgjort armband var. Några saker till har jag lagt undan, men det får bli i julklapp.. Men de blev JÄTTE glada för sina saker! :)

Har nu redigerat NÄSTAN alla mina foton... Men det är en hel del arbete kvar då jag måste välja ut vilka jag vill lägga upp. Jag har säkert runt en 7-800 foton... så jag måste välja ut en kanske högst 100. Ingen människa orkar titta annars. Sen vilja lägga upp dom i olika teman osv. Dels en med naturbilder, en med mycket sorgliga bilder som visar upp baksidan av bangkok... de utslagna människorna. Sen är det lite blandat.. och sist men inte minst de foton som visar upp min resa och där även jag finns på bild. Fast det sista temat blir personligt. Ovan visar jag upp de söta aporna som stal mitt hjärta i Djungeln! Dessutom lite blandade foton från Djungeläventyret. Men det kommer fler bilder senare på bloggen, från alla de andra ställena jag varit på oxå!

Khoasan road

2007-11-29T06:07:00.000+01:00

Att aka tag i Thailand ar rena himmelriket! Och jag ar inte cynisk, det menar jag verkligen. Det ar inte att man far en egen sovcupe som jag trodde.. Utan alla saten i alla vagnar falls ner till sangar. Sa ar det gardiner som du faller for och VIPS sa har du en egen sovkoja att sova i. Och sangen var faktiskt riktigt skon, faktiskt den skonaste jag sovit i sen jag kom till Thailand! Sa 12 timmar forflot snabbt da jag sussade gott anda fram till morgonen da de kom med frukost och baddade om vara sangar till saten igen. Efter frukosten sa var vi framme bara efter nagon timme och jag kande att WOW! Aldrig mer buss i Thailand, aven om de oxa var ratt ok.

Pa vagen traffade jag tva killar fran sverige som bara var 19 ar gammla. Jag rakade hora att de skulle till Khoasan road och fragade om vi skulle dela en taxi fran tagstationen. Det kanns alltid tryggare att dela taxi med andra. De tyckte de var en bra ide. Nar vi skulle satta oss i taxin sa sade vakten som stoppade taxin at oss och som assisterade taxishafforen att det skulle kosta 200 bath (40 svenska kronor). Men jag bara skrattade.. "Eh... nej, vi kor pa taxameter." De unga killarna tyckte jag var konstig for de tyckte 200 bath var jattebilligt. Men jag svarade att det inte kostar mer an hogst 50 kanske 60 bath och att det verkade onodigt att betala overpris. Tror inte riktigt de trodde pa mig.. Val i taxin sa "glomde" taxi shafforen att satta pa taxametern och jag sade till honom igen och sade att vi vagrade aka vidare om han inte satte pa den pa en gang. Med en suck sa gjorde han antligen det. Val framme sa kostade resan 59 bath. De unga killarna var sa roliga!! De sade att om det var saaaaa billigt att aka pa taxameter sa skulle de inte ta ett steg till fots i onodan langre. Haha! Sa berattade de att de dagen darpa hade bett en taxishaffor kora runt dom lite i bangkok... det hela hade tagit ca 1 timme och taxishafforen hade kravt dom pa 800 bath.. men killarna tyckte det lat sa billigt sa de hade gett honom 200 bath i dricks!!!! Haha.. den resan gav taxishafforen mer an vad han far pa en hel manad! Samma resa skulle inte kostat mer an 150 bath som hogst sa de kande sig ganska sa blasta nar de insag det. Men jag skrattade gott. Val i Khoasan Road sa tog de in pa samma hotell som mig.. jag tipsade om det for jag tycker om detta hotellet, tog in pa samma som tidigare. Sen fragde de mig om jag visste nagra bra stallen omkring. Jag sade att de kunde hanga pa mig sa kunde jag visa dom en gata som jag sjalv blivit guidad till av en kompis och sa kunde jag peka ut lite stallen. Sa det gjorde vi och jag tog en lunch och en ol med killarna innan jag valde att ga min egna vag. Kandes lite konstigt.. forra gangen jag var har sa var det jag som var ny och inte visste nagonting.. nu var det JAG som var den erfarna och visade runt. Nar jag kom tillbaka till mitt rum pa hotellet, vilket var ett likadant som forra gangen jag var har.. sa blev jag jatte forvanad. Jag minns att jag hade tyckt att det varit saaa sunkigt.. men nu framstod samma rum som rena lyxhotell sviten. Konstigt vad snabbt man blir hardad utan att marka av det! Det var i alla fall riktigt roligt for de pa hotellet kande igen mig och valkomnade mig tillbaka och ville hora mig beratta om allt jag varit med om sen sist. Och pa restaurangen som jag tog med killarna till sa kom servitrisen fram och kramade mig och var jatteglad att se mig igen! Josses.. kandes ratt haftigt att bli igenkand pa det har sattet i Thailand!

Sen gick jag och shoppade lite.. prutade friskt och har kommit pa en del knep for att fa dom att ga ner annu lite extra i pris. Borjar lara mig det har nu och det kanns lite konstigt att lamna allt nu nar jag verkligen har kommit in i detta livet och borjar bli lite rutinerad! Men jag langtar faktiskt hem. Sen satte jag mig pa en bar langs gatan och tog en vatten och betraktade manniskor. Platsligt sa ser jag nagra jag kanner igen och trodde inte mina ogan nar jag insag vilka det var! Kommer ni ihag paret fran Kho Tao, de fran Colorado som jag hangde med tillsammans med Kelly och Peace? Det var dom som gick dar mitt bland allt folkmyllret! Vi kande igen varandra direkt och det blev ett kart aterseenden. De satte sig och tog en ol men mig och sen sa gick vi och handlade nagra fler ol och gick sen upp till mitt hotellrum och snackade och drack ol for att sen senare ga ut igen.. Det var riktigt skoj och faktiskt ganska otroligt att jag lyckades springa in i dom igen! Thailand ar ju trots allt ratt stort och Kho Tao ligger ju faktiskt narapa 10 timmar harifran! De kopte tre parlband att ha om fotvristen och gav ett till mig.. det skulle vara vara vanskapsband! Sa gulligt! Sa det bar jag nu om min fotvrist och det ar jattefint och jag tanker pa dom nar jag ser pa det.

Inatt blir det att ta flyget tillbaka till Sverige. Jag langtar efter mina barn och min sota. Sen langtar jag efter att min mage ska hitta tillbaka till sig sjalv igen.. den har varit ratt jobbig den sista veckan och jag har fatt ata medicin for att halla den under kontroll. Sen har jag skadat mig i foten och fatt en ordentlig infektion och det ar rott och svullet och det gor ont. Det ar fran borjan ett litet sar.. men har som sagt blivit infekterat och ser nu ut som storoch svullen rod bold. (Trevlig va?) Jag har fatt pencillin och olika medel att ha pa det har nere i Thailand. Men jag kande mig lite konstig av pencillinet och slutade ta den.. Men far nog borja ta den val hemma i sverige igen for infektionen vill inte ge med sig trots att jag har varit noga och tvattar det och lagger om det varje kvall.. Blir det inte battre sa far jag ga till en lakare i sverige for det ser inte sa vackert ut.. Men jag ar i alla fall fin i haret! Jag har gjort harforlangning och har numera langt har ner till midjan i morkbrunt med nagra ljusroda slingor i... :) Det gjorde jag redan i borjan nar jag kom hit men jag har glomt att beratta det.. Sen har jag fatt en ordentligt mork solbranna oxa! :)

Sa jag antar att detta blir det sista inlagget fran fantastiska Thailand! Kram till er alla som foljt min resa! Men fortsatt lasa for jag kommer lagga in foton och annat nar jag kommer tillbaka till Sverige!

12 timmars tagresa framfor mig..

2007-11-27T08:33:00.000+01:00

Jag inser att mitt inlagg nedan dar jag berattar om mitt djungelaventyr blev valdigt langt och inte sa valskrivet.. Men men.. det blir sa nar man sitter pa ett internetcafe. Sa mycket man vill saga och da prioriterar man att fa sa mycket som mojligt skrivet och bryr sig inte sa mycket om spraket..

Om en timme hamtar en taxi mig som ska kora mig till taget. Jag ska ta natt taget till bangkok. 12 timmar tar det.. Som tur ar sa har jag sovcupe sa jag ska forsoka sova mig igenom elandet..

Igar satt jag vid hotellet och tog en ol tillsammans med rasta killarna och tva andra tjejer.. Sen gick jag och en annan tjej vidare till en annan pub. Dar satt ett band och repade med gitarrer och bongotrummor. Jag var lite smapaverkad och glad och utbrister glatt att jag sag fram emot att hora dom spela. Vi borjade prata lite och det hela slutade med att jag jammade med dom OCH spelade tillsammans med dom pa puben. Jag sjong alltsa.. Fast jag spelade oxa lite bongotrummor. En av killarna larde mig lite och emellanat sa fick jag spela pa dom. Det gick faktiskt jattebra!! Det var en konstig kansla att helt plotsligt ha en spelning mitt i Krabis stad pa en pub med ett thailandskt band. De alskade min rost och vagrade sjunga sjalva utan lat mig helt och hallet sjunga.. Vi improviserade nastan till 100 procent men jag var full av inspiration och bade ord och melodier kom ut fran min mun utan nagra problem. En HARLIG kansla!

Skriver mer i morgon! Kram pa er alla!

Mitt Djungelaventyr

2007-11-26T12:50:00.000+01:00

Detta ar en upplevelse jag aldrig kommer glomma!!

Jag och min van blev upphamtade pa morgonen utanfor vart hotell av guiden. Han skulle aven ha med sig sin van. Dessutom sa hade vi en privat forare. Sa de var tre stycken unga thailandare och jag och Judith.. Vi var liiiiite oroliga men sade att vi maste ju lita pa dom, det var ju genom ett foretag vi bestallde resan. Det roliga var att dessa tre killar knappt kunde nagon engelska sa det kandes lite konstigt att hoppa in i bilen och fardas i nara pa tva timmar och inte ha nagon aning om vart vi var pa vag tillsammans med tre frammande thailandare som var mycket svara att kommunicera med. Dock sa log de hela tiden och utstralade positiv energi.. sa anda, det kandes bra. Vi borjade med elefant trekking. Eftersom det bara var jag och Judith sa kandes det extra spannande att fardas genom djungeln pa elefanten, inga turister sa langt ogat kunde na. Vi kom till ett litet vattenfall och guiden sade att vi kunde bada om vi ville. Judith hade glomt att satta pa sig sina badklader sa hon stog over. Men jag var varm och valde att kliva i vattnet.. Judith satt vi sidan och tittade pa. Plotsligt horde jag henne ge ifran sig ett ljud som lat ungefar "Ooohoo". Jag tittade pa henne fragande och hon sag mycket radd ut och sade sen med en mycket lugn rost "Nina, get up from the water... NOW!" Jag forstod pa en gang att nagon var pa gang och vagade inte se mig runt utan forsokte komma upp ur vattnet sa fort jag kunde men med lugna rorelser.. Val uppe sa fragar jag med skrack i rosten "Vad var det!" Det visade sig att en stor tarantella spindel, storre an min hand hade valt att ta en promenad pa vattenytan bara 30 centimeter ifran mig.. Jag blev heeeelt chockad!! Spindeln hade krypit ivag sen jag kommit upp ur vattnet men vi hittade den under en sten strax efterat nara vattnet. Jag kunde inte tro att det var sant!! Hade jag haft den saken 30 centimeter fran mig i vattnet!!! Gah! Jag har inte kommit over det an.. faktum ar att jag nog aldrig kommer komma over det! Till och med guiden var forvanad.. det var mycket ovanligt att fa se dom i naturen och han hade aldrig tidigare varit med om att nagon tvingats simma med dom!! Jossos.. vilken grej!!!

Efter detta tog vi oss till lagret dar vi skulle sova. Det var en familj som drev det och vi var de enda gasterna. Stallet lag MITT i djungeln och det var liv och rorelser fran djungelns alla djur omkring oss. Eftersom vi var de enda gasterna sa var de extra trevliga mot oss och vi blev snabbt vanner med dom och vi lagade mat tillsammans med kvinnorna i huset. Var bungalov var ett skjul uppe i ett trad och det forsta vi stotte pa nar vi kom in i det var tre stoooora kackerlackor. Judith var mer radd an mig sa jag bestamde mig for att vara stark sa jag tog papper och lyfte ut dom ur varan bungalow.. hehe.. jag tror knappt pa det sjalv. Men det var faktiskt sant!! JAAAG gjorde det!!! Judith var mycket tacksam. Det allra haftigaste var att familjen tog hand om tva stycken baby apor. Jag ALSKAR apor! Judith var lite radd for dom.. har ingen aning om varfor men jag var i himmelriket. Jag lekte med dom, gosade med dom och var i extas!! En var lite blygare.. han satt lite i mitt kna och jag fick klia honom lite pa magen.. men sen sa holl han sig en bit bort. Den andra daremot var mycket glad at att jag lekte med honom och vi blev genast basta vanner. Sen foljde denna lilla babyapa efter mig vart jag an gick. Han hangde i mina armar, sprang efter mig upp in i varan bungalov. Uppe i bungaloven sa forsokte han knycka mina grejer, han hoppade overallt och hangde i nagot som skulle likna gardiner. Jag insag att jag var tvungen att lara honom att ge tillbaka mina grejer frivilligt.. Sa efter ett tag sa gav han mig tillbaka mina grejer nar jag sa till honom med lite strangare rost. Han tyckte det var mycket roligt att sitta pa mitt huvud.. han var sa jakla gullig sa jag holl pa att doooo! Nasta dag sa hade den blyga apan blivit lite van med mig och hade sett mig leka sa mycket med andra apan sa han vagade sig fram till mig.. Han var saaa sot och sen sa satt han mellan mina ben och kramade mitt ena ben medans jag kliade honom i nacken vilket han alskade! Pa kvallen sa fick han nappflaska och han var som en riktig liten baby. Nar inte jag lekte och gosade med aporna (Jag gjorde inte mycket annat nar jag var i lagret.. och de andra var sa vana vid dom sa de gjorde inte det.. sa aporna alskade att vara med mig eftersom de fick min fulla uppmarksamhet) sa lekte de med familjens hund och katt. De bade gosade, tjivades och lekte.. De var saaa sota! Senare sa tog vi en kayakutflykt genom floden som lag vid lagret. Dar sag vi stora odlor sova i traden och en massa olika fagelarter, stora som sma. Det var sa fridfullt och det var sa vackert sa inga ord kan beskriva det!!

Pa kvallen sa lagade vi mat tillsammans med kvinnorna och tillsammans med familjen och guiden sa drack vi nagra ol medans vi lyssnade till djungelns liv och sag pa medans aporna lekte vid varan sida..

Natten var ratt jobbig.. Varken Judith eller jag kunde sova. Det var hal i vaggar och tak och vi insag att VAD som helst kunde komma in i varat rum nar som helst. Vi lag vakna och skramde upp varandra till klockan tva pa natten! Jag vaknade flera ganger av allt liv utanfor. Man tror att djungeln ska vara fridfull.. men den later mer och hogre an det mesta jag varit med om. Det var odlor, apor, faglar, apor, syrsor, flodens ljud.. men det var underbaaaaaaaaaart!

Vi var ratt trotta nar vi vaknade och jag och Judith fragade varandra hur vi skulle klara av trekkingen upp for berget som var inplanerad. Tva timmars klattrande i 90 graders vinkel upp for ett berg dar vi skulle in och se en grotta full av kalkstens formationer och ihaligheter. Men vi klarade det! Det RANN svett om oss och vi hade kampat gott.. guiden och hans van var mycket imponerade av oss. Judith gnallde lite pa vagen upp for hon var mycket trott men jag var talmodig och njot av utmaningen. Pa vissa stallen sa var det sa brant att det enda som kunde ta oss upp var genom att halla oss i ett rep och sen fick vi dra oss upp! Val uppe sa kom vi till en FANTASTISK grotta!! Det var sa vackert. Guiden satte pa sig en pannlampa och sen sa skulle vi alltsa folja med in i morkret i grottan. Men val inne sa var det sa morkt sa jag kunde varken se mina fotter eller mina hander och det var ingen stig sa man var tvungen att halvt klattra sig fram vilket medforde att man hela tiden fick greppa om nagot vid sidorna i berget for att halla sig i . Da borjade jag tanka pa ormar!! Eftersom jag inte sag nagot sa hade jag ju ingen aning om ifall jag av misstad skulle raka greppa tag om en orm istallet for en utstickande sten eller dropformation! Jag maste erkanna att tanken fick mig att fa lite panik och jag sade till slut att det var lite for mycket for mig sa jag valde att ga tillbaka coh guidens van foljde med mig som sallskap. Judith daremot foljde med in.. De var borta i 20 minuter och de hade sett en stor gron spindel och vackra bergsvalv. Men jag kande mig mycket nojd med att ha statt over. Det visade sig att det faktiskt inte var en ovanlighet att stota pa ormar i grottan.. dock sa hade ingen av misstag rakat greppa tag om en av misstag.. men jag ar saker pa att jag hade gjort det om jag foljt med in!

Nar vi sade adjo till familjen sa fick jag deras adress och jag ska skriva till dom och tacka sa fort jag kommer hem. Jag var valkommen tillbaka nar jag an ville! Lucky, den blyga apan sov i en liten bur till lunch och natten.. alltid med en liten nappflaska vid sidan som han sog pa som en liten baby. Nar jag skulle ga sa skulle han egentligen sova lunch men jag var ju tvungen att saga hejda. Dock sa vande han alltid ryggen mot oss nar han var i buren.. han ville liksom vara ifred nar han var dar. Men jag sade till honom att jag bara ville saga hejda.. och jag sade "bye bye" vilket man sager aven pa thailandska.. sa han forstod vad jag ville. Nar han horde mig saga bye bye sa vande han sig mot mig och stack ut sin lilla nasa eller nos genom gallret och tittade pa mig med sorgsna stora ogon. Jag klappade honom pa nosen och sade igen bye bye med tarar i ogonen och sa stack jag in mitt finger.. tog tog han mitt finger och kramade det!!! Familjen skrattade.. normalt sa var apan mycket reserverad av sig sa det var mycket smickrande. SHIT vad jobbigt det var att saga hejda. Jag skrek upp i traden efter lilla Grecki (Den andra apan) men han var inte dar just da... men jag tror han horde.. shit vad busig han var full av energi heeela tiden! Familjen sade att jag ju MASTE komma tillbaka, om inte annat for att halsa pa lilla Lucky igen.. Shit vad det var jobbigt att saga hejda! Dessa apor har tagit en bit av mitt hjarta for alltid!

Val framme i staden igen och djungelaventyret avslutat sa valde jag och Judith att ta lokalbussen in till Krabi centrum. Harifran sa tog Judith en taxi till flygplatsen, det var dags for henne att ta sig till Bangkok for att darifran ta sig hem till Osterrike igen. Vi sade farval och lovade att halla kontakt! Vilket aventyr vi varit igenom tillsammans! Hon kommer for alltid vara en van till mig. En mycket kar manniska med stort hjarta. I Osterrike jobbar hon som socialarbetare pa en sluten psykiatriavdelning. Vi pratade en del om sjuka manniskor och om sjukvard och vi hade en hel del intessanta diskussioner om detta.

Jag har nu hittat mig ett underbart litet fantastiskt litet guesthouse med rum for 30 kronor natten! Det ar tva galna killar i rastaklader och dreads som driver det och de ler hela tiden. Faktum ar att det forsta jag gjorde var att ta en ol med dom. De ar for harliga och jag har lovat att komma tillbaka ikvall och vi ska jamma tillsammans. De brukar gora det ibland om kvallarna, de brukar spela trummor och gitarr och ha skoj. Pa en skylt ovanfor ingangen star det att Ganja ger sjalen soul och spiritualitet.. Och sa spelar de skon musik. Rummet ar av den enklaste sorten och vaggarna kanns som gjorda av papper.. men jag har hunnit bli ratt van vid det har laget sa det gor mig inget alls. Toaletten delar man med resten av huset.

I morgon ska jag chilla lite och sen pa kvallen ta natt taget tillbaka till Bangkok. Dar ska jag sen vara mina sista tva dagar da jag planerar att shoppa lite julklappar plus att jag vill vara i Bangkok i god tid sa jag omojligt kan missa mitt plan hem.. IFALL nagot skulle ga fel.

Det ar sa konstigt.. jag har bara berattat nagra handelser fran mitt aventyr men bara det kanns sa mycket! Anda sa ar det saaaa mycket mer fantastiska saker som jag valjer att inte beratta for varken tid eller energi finns att beratta allt fran ett internetcafe som nu.. Det har livet ar saaaaaaaa fantastiskt!! Nyss sa at jag min middag i ett gatuhorn for 10 bath, dvs 2 svenska kronor! Det var JATTEGOTT! Men inte sa mattande dock om jag ska erkanna.. sa jag far nog ata nagot mer senare..

Men men.. dags att ga! Ha det underbart alla! KRAM

Inga foton kan jag visa heller.. batteriet i min kamera ar slut men ni ska fa se senare!!! Speciellt man ar jag om att fa visa Lucky!

Djungelaventyr

2007-11-25T02:18:00.000+01:00

Igar tog jag baten over till Phi Phi. Det var en trevlig dag och det var skont att faktiskt fa vara sjalv lite. Pa kvallen tog jag baten over till Ko Nang.. dar traffade jag Judith, en osterrikisk tjej. Vi bestamde oss for att dela pa ett rum tillsammans. Vi hade en superkul kvall igar och om 10 minuter (oj, vad brattom jag har!!) sa hamtar en guide upp oss utanfor vart hotell. Vi ska ut i Djungeln och aven sova dar. Kommer hem i morgon kvall. I utflykten ingar kayak, elefantutflykt, luncher, trakking genom djungeln och en massa mer. Inga fler an jag och Judith hade anmalt sig sa det blir bara hon och jag och guiden... kanns lite lyx att ha en privat guide genom djungeln!!!

Sa nu vet ni, skriver igen sent i morgon kvall eller nasta dag! Kram!

Krabi

2007-11-23T15:17:00.000+01:00

Idag har jag varit pa resande fot hela dagen. Har nu ankommit till Krabi. Klockan ar redan nio pa kvallen och jag har precis funnit mig ett rum for natten. Resan hit har varit lang.. har tagit hela dagen men jag har sovit mig igenom den sa det har anda kants ganska ok. Det blev ratt sent igar. Jag och min australienska van och tva till fran australien satt nere pa stranden till klockan fem i morse och drack ol och spelade gitarr! Jattemysigt! Har inte hunnit sett sa mycket av den har nya staden an sa jag har inget att beratta.. men jag drar vidare i morgon. Antingen pa ett djungelavntyr eller till Phi Phi eller till Railey beach. Sa darfor maste jag ga nu.. kolla upp priser och kommunikationer!

Har finns ingen usb sa jag kan inte lagga upp nagon bild. Skriver mer i morgon!

Jag lever fortfarande och mer an sa!

2007-11-22T13:17:00.000+01:00

Efter tva galna dagar med en massa olika tokiga manniskor av alla dess nationaliteter sa njuter jag just nu av att ta det lite lugnt. Vi har varit nere pa fullmoonpartystranden tva kvaller i rad och ena dagen dansade vi pa stolarna och andra dagen pa baren.. Heeelt galet! Vi hade saaa roligt.

I morse tog jag boten till en annan o, granne till Khopangan. Har har jag mott upp en austrailensk kille som jag blev kompis med i Bangkok. Han har hittat en harlig liten by langt bort fran civilisationen dar det bara finns nagra barer men dar alla kanner alla. Stranden ar helt fantastisk! Vi far sen vad kvallen har att erbjuda men det ar jattefint har. Idag har vi varit och sett pa vattenfall. Tre stycken faktiskt. Jag har tagit underbara foton men skriver och visar mer i morgon da jag drar vidare till Phi Phi eller Krabi.. har inte bestamt mig riktigt vilket stalla jag ska borja pa. Da ar jag sjalv och behover inte kanna mig osocial nar jag sitter framfor datan! Ville mest saga att lever!

Kram alla

Nu ar jag nastan helig!!

2007-11-20T11:19:00.000+01:00

Munken som delade med sig av sina visa lara.. Har pa hans altan utanfor hans bungalow..

Detta var vyn man sag nar man stog pa toppen av munkarnas omrade.. Det var den har vyn vi hade vid varan sida medans vi lyssnade och larde oss om meditation och buddismens lara.

Igar: Efter att ha skrivit inlagget nedan sa gick jag och satte mig vid stranden med all min packning och min gitarr. Jag var jattetrott. Bara nagra minuter efter jag slagit mig ner sa dok tva israeliska killar upp och fragade om de fick spela pa min gitarr. Sjalvklart svarade jag. Sen satt de dar och spelade israeliska visor for mig pa stranden. Den ena killen oversatte texterna for mig. En timme senare bagav jag mig ivag for att mota upp Stella. Det ar en tjej jag pratat med over Backpacking.se och vi hade stamt mote har. Men hon dok aldrig upp. Sa jag beslot mig for att leta upp ett boende for natten pa egen hand. Jag var alldeles for trott for att leta lange sa nar jag hittade ett billigt boende skapligt centralt valde jag att ta det oavsett hur det sag ut. Men det var det SUNKIGASTE rummet jag nagonsin sett och jag frogade mig sjalv om jag var riktig i huvudet som faktiskt tankte overnatta dar. Men jag sade till mig sjalv att detta hor till backpackinglivet och det ar en del av charmen. Rummet bestod enbart av en sang, vaggarna hade en gang varit vita men gick i alla slags farger pga slitage. Sag nastan ut som det hade brunnit dar. Lakanet var helt gulnat och flackigt. Badrummet sag ut som om det var pa vag att rasa sonder och det kandes som ett under att det verkligen fungerade. Jag hade en obehaglig kansla over rummet.. som om det hade hant nagot hemskt dar nagon gang. Jag var inte helt tilllfreds med tanken pa att sova sjalv dar. Men jag bestamde mig for att stanna. Sen gick jag ut och at, promenerade, filosoferade... Sa nar jag satt pa stranden i kvallsolen sa ser jag en liten mork tjej promenera forbi mig talandes i en mobil. Jag har ingen aning om hur jag kunde veta... men jag VISSTE att det var Stella jag skulle mott tidigare. Trots att jag aldrig nagonsin sett henne tidigare. Jag gick fram och fragade "Stella?". Hon tittade pa mig forvanat och jag presenterade mig som Nina. Hon blev sa GLAD! Hon hade inte hittat varan motesplats i tid och hade varit mycket frustrerad. Dock hade hon traffat tva andra tjejer som hon nu delade rum med. Men efter att ha tagit en te pa ett stalle bestamde hon sig for att lamna sina vanner och flytta in i mitt sunkiga rum. Trots att jag varnade henne sa sag hon helt chockad ut nar hon kom in i det. Hon borjade faktiskt skratta hejdlost och jag kunde inte annat an att stamma in i skrattet.. rummet ar faktiskt TOKIGT sunkigt! Dessutom var fonstret sonder sa det fick jag saga till om och en kille kom och meckade med det med bade knytnavar, skruvmejsel och hammare. Till slut gick det att stanga. Vi hade en lugn och trevlig kvall men promenader och prat och somnade till slut tryggt i sangen. Det ar en dubbelsang sa vi sov i samma sang, men det var ok.

Den har dagen har varit heeeelt tokigt underbar. Jag hade tidigare beslutat mig for att besoka det lilla munktemplet som skulle ligga hogt pa ett berg genom en djungel en bit ifran staden dar vi bor i. Stella villa jattegarna hanga pa. Sa vi hyrde oss varsin motorcykel och korde ivag med kartan i hogsta hugg. Det var helt UNDERBART att kora motorcykel och fardas genom alla byar, branta backar och kullar. Det var en halvtimmes motorcykelsfard och pa halva vagen stannade vi till vid en folktom men fantastiskt vacker liten strand. Dar tog vi ett snabbdopp innan vi fortsatte varan fard upp i bergen. Till slut kom vi in i djungeln.. det var svart att kora men oxa mycket roligt. Efter att ha kort lite fel har och dar eftersom det inte var skyltat, sa hittade vi antligen ratt. Dar var sa vackert sa det gick inte att finna ord... Bade Stella och jag sa bara "Wow!" Sen stod vi dar tysta ett tag och bara drog inte skonheten. Till slut sa gick vi in i munkarnas lilla territorium. Vi sag munkar hanga tvatt utanfor deras bungalows, de promenerade, hundar och katter overallt. Men mest KANSLAN var hapnadsvackande. Det var som om man kommit in i en helt annan varld! Det var sa LUGNT och dofter, ljud, varmen.. allt var i harmoni pa ett satt sa det kandes magiskt! Nar vi hittat den hogsta platsen dar aven ett litet minitempel lag sa stannade vi lite dar for att fota. Da plotsligt kom en munk gaende mot oss... jag bugade mig langt ner med handerna ihop och tackade. Jag tackade for att jag fick vara dar. Da kom han fram och talade med oss. Det hela slutade med att han bjod oss att sitta och lyssna pa vad han hade att lara. Sa dar satt vi i yogastallning med den vackraste vyn av djungel, hav och byar langt nedanfor oss tillsammans med denna munk. Solen sken och allt var bara totalt AMAZING! Han ville lara oss meditera, han ville lara oss tanka pa ratt satt och han ville lara oss hur man blev av med oro och destruktiva tankar. I en timme satt vi dar... han larde oss hur vi skulle rora oss nar vi utovade meditation, han larde oss hur vi skulle GA om vi mediterade gaende. Det handlade om att lara sig att rora sig med en harmoniskt rytm. Och sa skulle man vara medveten om varje liten rorelse man faktiskt gor. Han larde oss sa mycket. Sen bjod han oss till sin bungalow och han ville att vi skulle ha hans adress och skriva till honom och beratta for oss hur det hade gatt med varan traning om vi bestamde oss for att fortsatta. Mitt nar jag satt dar och var helt lugn i kroppen av allt jag tagit in, av meditationen och av miljon sa kommer en katt fram till mig. Den luktade pa mig, tittade pa mig bara nagon minut innan den faktiskt lade sig i mitt KNA dar jag satt i skraddarstallning! Jag blev helt paff! Har aldrig varit med om nagot liknande. Sen lag den dar och sov sa gott i mitt kna under hela den tiden vi var dar. Jag undrade for mig sjalv om den kande av mitt lugn och att det var det som den drogs till? Har ingen aning men det var fantastiskt. Den var sa SOT! Nar vi sade adjo sa tittade munken direkt pa mig och sade att han hade betraktat mig nar jag gjorde mina ovningar och han sade att han kande pa sig att jag skulle ha latt for att lara. Han sade att han kunde se att jag hittat lugnet i min kropp. WOW! Jag tackade smickrat och lovade mig sjalv att faktiskt meditera lite oftare och tanka pa allt han faktiskt berikat oss med i framtiden. Nasta gang jag kanner oro i kroppen sa vet jag hur jag ska rora mig och tanka!

Sen korde vi tillbaka pa vara motorcyklar genom det hoga landskapet och sag solen ga ner i horisonten...

Jag njuter av livet i fulla drag har! Det enda som kanns jobbigt ar att jag saknar mina kara. Mina barn och min Sote! Men det ar bara en och en halv vecka var nu... Och nu ska jag fokusera pa nuet och pa mina aventyr.. jag har fortfarande manga kvar att uppleva. Om nagra dagar drar jag vidare.. Vart vet jag inte an. Min langtan far visa mig vagen!

Heeeelt GALET!

2007-11-19T07:15:00.000+01:00

Ok, denna bild ar verkligen en trakig bild och inte ett dugg bra.. men jag vill helt enkelt bara visa hur de sag ut nar baten narmade sig Kho Pangan! Ser det inte underbart ut!! Dar satt jag pa baten och bara kande den fantastiska kanslan av att ett nytt aventyr hade paborjats! Lagger in mer foton i morgon da jag hunnit se lite mer av on!

Garkvallen blev helt sjukt galen! Forst sa var jag ute med Kelly, Peace och paret fran Colorado, Kelly och Tommie. Vi hade mysigt tog farval av varandra och tog galna gruppfoton. Det var lite sorgligt att saga adjo, de har varit sa gulliga och de har kommit mig sa nara! Men om jag vinner pa lotto sa ska jag komma ner och deltaga i deras undervattensbrollop i maj! Nar jag sen gick vidare for att komma tillbaka till byn sa stotte jag pa en Ladyboy. Hon sag ut som en kvinna men eftersom hon var sa uppkladd i dramatiska klader sa forstod jag att det var en man. Jag sade till henne att "Ah du ar jattevacker!" och sa log jag! "Du meeeed!" svarade hon med en hyffsat ljus rost. Hon log sa fint och jag fragade om jag fick fota henne eftersom jag tyckte hon var sa vacker. Ni minns om mitt dromprojekt va? Att fota dom och interjuva dom och anvanda till fotoprojekt och kanske utstallning? Stunden var PERFEKT! MEN!! Fuck fuck fuck... det visade sig att mitt BATTERI var slut i kameran och det blev inga bilder! MEN vi pratade lite och jag smorade in mig och var sa passionerat intresserad och fashinerad av hennes skonhet sa hon fastnade lite for mig. Det slutade med att hon fragade om hon kunde promenera tillsammans med mig. Haha! Underbart sa pa min 15 minuters vag tillbaka till mitt stalla sa hade jag alltsa sallskap av denna vackra ladyboy. Jag tog tillfallet i akt. Manupulerade lite, smorade och fick in nastan alla fragor jag ville ha svar pa om hennes liv och uppvaxt. Manniskor som passerade stirrade lika mycket pa henne som mig eftersom folk sakert undrade varfor jag gick dar med en ladyboy vid min sida och pratade. Jag fragade om hon hade riktigta brost, men det hade hon inte, jag fick klamma pa dom for att vara saker.. haha! Hon var sa rolig. Hennes foraldrar flyttade till Kho Tao nar hon var ett litet barn och de oppnade en restaurang dar. Dar ville de att hon skulle upptrada som ladyboy. Sa de uppfostrade henne som en flicka och fran 10 ars alder sa har hon gatt i kvinnoklader och upptratt pa restaurangen. Jag vagade dock inte fraga om hormoner. Bade kvinnor och man brukar bli attraherade av henne. Pa dagarna klar hon sig oxa som kvinna da hon kanner sig som kvinna. Men hon berattade att IBLAND klar hon sig som pojke, men nar hon berattde det sa fnittrade hon.. som att det skulle vara nagot konstigt. Hon sade att hon kande sig obekvam i mansklader. Senare pa vagen traffade hon sin kompis.. hans brost sag riktiga ut och jag anpassade mig till deras oppna satt och smorade in mig genom att vara fashinerad av deras liv och utbrast glatt "Det DAR MASTE vara riktiga brost!!" Da fnissade hon stolt och sade med ett langt "Yeeeees!" samtidigt som hon alade sig feminint. Sen sa ville hon att jag skulle klamma pa dom sa de gjorde jag.. och jag.. KARN HADE RIKTIGA BROST! Hahaha.. hela situationen var sa absurd.. dar stog jag med dessa ladyboysen och klamde pa deras brost!! Men situationen blev annu mer absurd da jag kom till restaurangen dar mina vanner var! Hahaha.. ALLA och da menar jag ALLA vande sig om och stirrade! Jag gick fram till mina vanner och presenterade min nya van och de bara gapade och skakade pa huvudet och skrattade. Det var mycket roligt. Men hon fick inte vistas pa restaurangen sa hon var tvungen att ga och jag valde att stanna. Men hon sade att om jag kom till cluben senare sa ville hon kla upp mig i vackra ladyboys klader och sminka mig som en och sa kunde jag fa upptrada med dom! Hahahha! Det var lockande men jag kande att det kanske ar att flippa ut lite fooor mycket som ensam tjej sa jag gick aldrig det, men det hade varit fantastiskt roligt!

Amir och Carina HADE mott hajar! Haha.. FYRA stycken. Men Amir sade att kanslan var sa fashinerande att man totalt glomde bort att vara radd. De simmade bara 4 meter ifran dom och den storsta var ca 2 meter lang! WOW! Sa sade jag adjo till dom.. de skulle gora nya dyk i dag och behovde vara utvilade. Men jag var pa topphumor och bestamde mig for att stanna i baren och dricka upp min ol. Da kom en kille fram till mig och borjade prata. Men han var lite flortig sa nar jag sag tva halvfulla men galet glada tjejer sla sig ner en bit langre bort sa sade jag till honom att vi borde ga dit och fixa en av dom till honom. Haha! Jag ar inte klok.. men vi gjorde det till en utmaning och jag lovade att hjalpa honom. Det visade sig vara tva toksociala tjejer fran London och nagra minuter senare sa dok aven deras tva andra vaninnor upp. De var sa HARLIGA! Jag blev gladare och gladare och till slut sa fragade jag om nagon ville tavla vem som kom forst ner i vattnet (Restaurangen eller cluben lag vid stranden) med kladerna pa. Haha! Sen raknade jag till tre och pa tre sa sprang vi alla fem tjejer ner som helt galna och slangde oss i vattnet med kladerna pa. Oj, vad vi skrattade! Sen flot vi runt lite dar och tittade upp i stjarnhimlen som var den klaraste jag nagonsin sett i hela mitt liv! Vattner var helt ljummet och det var lika underbart som det var galet! Detta gjorde succe i baren och nar vi kom upp igen bjod baren oss tjejer pa gratis drinkar! Senare pa kvallen sa hade vi lyckats bli ett helt gang och nar stallet stangde sa forflyttade vi oss med ol och dricka till en pool lite langre bort. Inklusive killarna i baren. Egentligen tillhorde polen ett stalle.. men vi busade lite. Den lag helt i morker men det var nastan lite spannande. Jag tog med mina hogtalare och min gitarr och vi satt dar och spelade musik, skrattade, dok i poolen och var allmant galna. Heeeel tokig kvall och jag var faktiskt lite bakfull nar jag vaknade i morse.

Efter en sjuk morgon dar inga tider som angetts passade och allt var mer eller mindre kaos sa kom jag slutligen pa en bat till Kho Pangan. Har sitter jag nu. Har inte hunnit sett sa mycket an.. men detta ar mer en stad men stranderna ser harifran ut att vara fullkomligt sagolika och sanden ser ut att vara helt kritvit! Varmen ar totalt tryckande och det ar svart att andas.. men jag kan inte lata bli att tycka att det ar lite charmigt.

Pa vagen i "taxin" (lastbilsflaket) var oxa intressant. Han korde som en galning uppfor de brantaste backarna och vyn, utsikten var totalt AMAZING! Djungel och turkosa hav med vita strander och palmer sa langt ogat kunde na! Borjade prata med en man som sag ut som en hippie i femtioarsaldern. Han hade lang hastsvans och kunde ALLT om denna o! Han gav mig en massa tips och var jatteintresserad av min gitarr och vad jag kunde spela. Jag forklarade att jag inte var en riktigt gitarrist utan mer anvande den som redskap for att kunna skriva min egen musik. Han tipsade mig om att ga till "Chicken Corner". Han sade att skulle jag ta fram gitarren dar sa skulle jag bli mycket popular.. det ar ett tillhall for lite flummiga hippietyper.. sa skrattade han. Da svarade jag att "Chicken Corner" inte later riktigt som mig grej eftersom jag ar vegeterian. Da svarade han "Jag vet att du ar det, men jag vet att du kommer alska det" Jag blev lite forvirrad och fragade hur han kunde veta att jag var vegeterian. Det visade sig att man kunde se det pa min ton i huden!!! What the fuck! Killen var helt crazy! Och jag alskade det! Nar vi sade hejda sa presenterade han sig som "Dave" och sade sen att han visste att vi skulle motas senare. Galna manniskor man moter nar man reser ensam.. Helt vilt!

Blir mycket skrivet nu.. anda hoppar jag over en massa roliga sammantraffande och minnesvarda moment hela tiden. Men jag har inte i tanke att skriva en roman sa jag far helt enkelt sortera ut!

Sa ROLIGT att hora att ni foljer min resa! Det gor mig sa GLAD!! Kram ALLA!

Nu ar det dags att dra vidare..

2007-11-18T07:45:00.000+01:00

Haromkvallen satt jag och Kelly och lekte med ljus.. Fotar du med lang exponeringstid sa kan du faktiskt gora vad som helst med en liten lykta pa bordet! Ser ni att det star Nina?

Min fina lilla paradiso, Kho Tao! Hejda!

Igar var en trevlig kvall.. Lugn och stadad med vatten for min del, men fantastiskt rolig! Kelly var egentligen forbi och ville ha med mig ut som vanligt.. men jag var inte klar just da. Och ska jag var arlig sa hur underbar Kelly och Peace an ar sa kande jag for att umgas med danskarna den kvallen, jag har ju hangt med Kelly varje kvall! Sa jag satt istallet och skrattade sa tararna tjot tillsammans med danskarna. De ar sa sjukt roliga.. eller framforallt Amir som han heter. Hans tjej Carina och jag hade magkramp efter nagon timme. Grejen ar att Amir och Carina har bestamt sig for att ga vidare till Advance kursen. Nar man gor de forsta dyken pa den sa stoter man pa hajar 8 av 10 ggr. De ar inte farliga men de ar mellan 2 till 5 meter stora. Amir ar sa sjukt radd for hajar och var helt forstord. Sa hogt beskrev han alla sina mardromscenarier for oss och hur han skulle kunna till att reagera om han motte en haj. Han var sa sjukt rolig och det var lange sen jag skrattade sa gott.

Senare pa kvallen tog jag en promenad langs stranden och filosoferade i sakert i over en timme for mig sjalv. Sen gick jag upp till mig och tande en rokelse och ett stearinljus som jag kopt mig och bara chillade. Laste lite teori till teoriprovet jag ska gora om nagra minuter. Sen lag jag bara och tankte och tankte hur lange som helst.

Sa hur gick det med mitt dyk kanske ni undrar? Det gick inte alls. Men det var inte pga radsla.. nagot blev fel. Ni minns dyket jag berattade om nar jag holl pa att svimma av? Det berodde pa att jag inte kunde tryckutjamna.. och forsoker man for lange med det utan att lyckas sa kan man alltsa bli yr och i varsta fall svimma av, vilket jag da var nara pa att gora. Idag nar jag skulle dyka sa fick jag samma problem igen. Jag kunde inte ga ner pga att min kropp inte ville tryckutjamna. Man vet inte varfor.. men det kan vara sa att jag har en infektion i ena orat som gor det sa. Man kom i alla fall fram till att det inte berodde pa mig.. att jag var orolig eller sa. For instruktoren kollade meterdjupet varje gang jag fick problem och det visade sig uppkomma pa exakt samma stalle. Darfor kande hon att hon inte vagade fortsatta. Fortsatter man trots smarta coh problem med tryckutjamningen sa kan det leda till infektioner, du kan spracka trumhinnan och bli dov och i varsta fall kan det fa annu allvarligare konsekvenser. Sa jag har nu avbrutit kursen. Men det kanns ok. Jag fick prova pa att dyka och de tva dyk jag gjort var amazing! Dock sa har jag lart mig sa langt och hunnit praktisera sa mycket genom de tva dyk jag gjort sa jag far i alla fall ett certifikat som scuba diver. Battre an inget i alla fall!!

Jag har precis varit och kopt batbiljett till Kho pangan. I morgon klockan 10 blir jag hamtad med taxi som de kallar den.. Vilket ar en liten skitig lastbil dar man hoppar upp pa flaket dar bak och sitter i det fria! Urmysigt faktiskt! Sa antagligen blir det sista gangen jag skriver pa bloggen fran just denna lilla paradiso. Ikvall blir det att ga bort till Peace och Kelly och saga Adjo. Kanske liftar jag in med nagon moped in till byn. Haromdagen liftade jag med en tjej pa fyrhjuling.. hon var skitcool, kom fran Chicago men hade varit ute och rest i fem ar nu. Hon korde pa som bara den och nar jag val var framme i byn var hela jag helt lerig! Haha.. men det gor inget, det var det vart. Ett litet aventyr bara det. Men ikvall som sagt blir det adjo till Kelly och Peace. Kanske ska jag aven ta en ol med dom.. har ju inte kunnat dricka med dom pa ett par dagar pga dykningen. Sen far jag se till att saga adjo tidigt sa jag hinner hit och ta en ol med danskarna och saga farval oxa. Maste ju hora om hajmotet! Sag de namligen nere vid vattnet nyss pa vag ut mot sitt andra dyk. Vi vinkade och jag skrek och fragade om de sett hajar an. Da nickade Carina lyckligt medans Amir bara flinade och gjorde ett tecken som visade att han nastan dog. Sa ropade han nagot men baten overrostade hans rost sa jag vet inte vad han sade. Men ikvall sa MASTE jag hora berattelsen om nar skrackslagna Amir motte sin storsta radsla under vattnet! Hahaha.. jag skrattar bara jag tanker pa det.. han var sa RADD igar!

I morgon borjar nasta aventyr! And I LOVE it!!!

JAG KLARADE DET!!

2007-11-17T14:25:00.000+01:00

Jag klarade andra dyket idag!!!! Men SHIT vad jag var radd! Maste erkanna att gardagens handelse kanns mer eller mindre traumatisk.. Sa jag fick verkligen kampa med mig sjalv for att ga ner dar ner i havet igen. Men som sagt.. JAG KLARADE DET! Dock sa maste jag gora tva dyk i morgon och klara ett teoriprov oxa.. sa jag ar inte klar. Jag har nu en privat dykinstruktor. Det kostade inget extra och det kandes som den lyx jag behover. Da kan vi ta det i en lugn takt. Nar jag val ar nere ar det inget problem.. det ar just att ga ner som jag tycker ar obehagligt.. Min instruktor heter Saga och ar en ung mjuk tjej fran stockholm. Hon kanns trygg och hon ar fantastiskt talmodig!

Jag tror arligt talat inte dykning ar mitt kall i livet. Men det ar en fortrollande varld och jag ar saaa glad att fa ha sett en glimt av den! Och sjalvklart vill jag avsluta det jag paborjat.. sa jag kampar vidare i morgon aven om jag fortfarande ar lite radd. Kan inte riktigt glomma kanslan av att fullstandigt tappa orienteringen under vattnet och nastan svimma av sa... Det var FRUKTANSVART obehagligt! Men men..

Idag sa har de andra fran min kurs avslutat sitt certifikat sa de firar i baren nu. Ska ta och ga dit nu.. de ar ju mina vanner och jag har blivit bra kompis med danskarna som ar helt underbara! Sa det blir lite fest men med vatten att dricka for min del eftersom jag ska dyka i morgon.

Godnatt alla!

Fredag

2007-11-16T10:13:00.001+01:00

Taget klockan halvsju i morse.. det hade precis slutat regna och en enooorm regnbage prydde horisonten..

Tog fotot pa vag till detta internetcafe jag sitter pa.. sa har ser omgivningen ut! Sa vackert!

Nu har jag gjort mitt forsta dyk! Totalt fashinerande!! Fiskstim i alla farger simmade forbi mig.. vi sag en rocka ligga och sova under en liten klippa.. Det ar sa konstigt under vattnet..Du kommer till en helt ny varld! Simmar genom klippformationer och korallrev och ar en del av havet!

Men jag maste erkanna att jag var sjukt radd. Faktiskt den raddaste pa kursen.. hehe..Men jag har sadan respekt for havet. Men forsta dyket gick bra.. men inte det andra. Det var nagot med mina oron.. jag kunde inte tryckutjamna. Efter att ha forsokt ratt lange klarade inte min hjarna av det och jag fick yrsel sa kraftig att jag nastan svimmade.. sa jag fick avbryta dyket. Kom aldrig ner. Men som sagt.. de forsta 40 minuterna pa 18 meters djup i ett totalt klart vatten bland all korallrev var heeelt fantastiskt. Dock sa maste jag klara av det andra dyket for att fa certifikatet sa jag kommer fa en privatlarare i morgon som kommer ta mig ut pa havet och gora det. Da ska vi annu djupare och klara av vissa ovningar. Nu har jag blivit lite radd efter det som hande.. men radslor ar till for att utmanas sa jag ska gora det!

Kanske kommer mina vagar ga en helt annan vag an vad jag forst har planerat. Igar kvall gick jag bort till Kelly och Peace. Vi satt pa balkongen med nagra andra vanner, paret fran Chicago och nagra som bodde i huset. Det ar som ett kollektiv och en stor balkong eller mer terass som delas av alla. Det var en harlig stund. Kelly visade oss lite foton fran nar hon volontar arbetade pa tigertemplet. Jag blev helt sald! Jag visste inte att man kunde volontararbeta dar! Joda, sade Kelly det ar bara att aka dit och fraga om de behover hjalp med nagot och har man tur sa ar dom i behov av det just da. Da far man ett rum med en matta att sova pa och du far frukost och mat. Mot det hjalper du till att ta hand om tigrarna och turisterna. Och nar du inte jobbar sa lever du bland munkarna och tigrarna. Fanns en bild nar Kelly satt och at frukost med tva tigrar lekande med varandra bredvid samtidigt som man i bakgrunden sag alla munkar i sina oranga tyger slappa runt runt sitt tempel. En timme om dagen maste du meditera for att fa vara dar. Jag hade alskat det. Sa jag trooooor att det ar dit jag ska efter Kho pangan.. eller? Nej, jag TROR inte. Jag VET! Klart jag vill bo bland munkar, sova pa en mattta pa golvet, leka med levande tigrar, meditera och jobba gratis at goa manniskor! SJALVKLART! Vem skulle INTE vilja?

Idag ar jag trott efter allt som hant ute pa vattnet och har den sista timmen bara promenerat runt och filosoferat med kameran i handen. Kelly har lart mig sa mycket mer inom photo och annu en hel varld har oppnat sig for mig rent fotografiskt! Tank vilka bilder jag skulle kunna gora fran tigertemplet!

Igar fick jag en lyckoamulett av Kelly. Den ska skydda mig genom denna resan men aven genom resten av livet. Det ar en liten buddastaty och der ar meningen att man ska satta den i ett halsband runt halsen. Klart jag ska gora det! Det ar ju jattefint! Senare berattade jag om att jag sover lite oroligt, sarskilt nu med ormen runt hornet. Da sprang hon in i sitt rum och gav mig sen gosedjurs vovve och sade att han skulle halla mig sallskap. Hon ar for harlig. Sa faktiskt.. jag kanske ar dum som berattar det har.. men jag har faktiskt sovit med denna vovven i natt.. och med min lyckoamulett pa nattygsbordet. Det kandes faktiskt lite battre!

Sa puss och Kram alla fran en trott Nina!

Idag

2007-11-15T11:44:00.000+01:00

Absolut inte den basta bilden.. men den blev ok. Det ar som att jag vill spara de allra basta bilderna jag tagit tills jag kommit hem och verkligen kunnat titta igenom dom och eventuellt redigera dom. Sa ni kommer fa se dom tids nog och jag maste erkanna att jag ar valdigt spand infor att fa jobba med bilderna da en del av mina foton har blivit riktigt, riktigt bra! Mycket foton fran Bangkok, fran manniskor, utslagna manniskor, sjuka barn, festande lyckliga manniskor, pa familjer i byar.. ja, pa LIV helt enkelt.. sa som det ser ut har!

Garkvallen var oxa fantastiskt. Var pa ett jattemysigt stalle som serverade mig ett vegetariskt grillspatt som jag aldrig sett maken till.. var lika langt som min underarm! Men gott var det. Kelly och Peace var underbara som vanligt och det finns sa manga historier fran vara samtal som kommer leva kvar for resten av mitt liv. Senare visade mig Kelly hur man slanger med sanna dar eldgrejer.. Sa jag ovade lite pa stranden. Inte med eld utan med tennisbollar i snoren som ar specialgjora for andamalet. Men jag stod pa stranden och det var faktiskt lite pinsamt nar folk tittade pa. Tror jag ska kopa mig egna och ova i hemlighet.. nu nar jag vet grunderna ar jag saker pa att jag kan hitta resten av tekniken med lite ovning. Kelly daremot slangde med dom med en sadan vana och kvickhet att man inte ens kunde se att det var tennisbollar, de bara var overallt pa en gang.. valdigt imponerande! Hon upphor inte att forvana mig.. hon verkar kunna ALLT! Igar kopte de en tomt hogt uppe pa ett berg har pa Kho Tao. Dar ska de bygga sig ett hus och deras drom ar att utveckla det hela till ett kombinerat yoga-massage stalle oppet for alla. Dessutom sa vill de driva dykkurser dar da de bada ar dykinstruktorer. Kelly sade att hon ville erbjuda de som har mindre pengar att kunna gora samma sak som dom som har mer. For lite mindre kostnader. Kelly och Peace lever ett rikt liv.. de har mycket pengar da de har gjort goda vinster pa borsmarknaden. Faktiskt lever de helt pa investeringar pa borsen. Ja visst jobbar de bada tva.. men det ar for att de VILL. Peace har forskat kring den australienska borsen i manga ar och kan den val. Kelly sade att "Livet ger oss sa mycket och vi vill inte bara tacka om ta emot. Vi vill kunna ge livet lika mycket tillbaka som det ger oss!" Ja, sa sade hon dar hon satt pa stranden medans kvallsolens ljus speglades i vattnet.. hon hade flatat sin langa lugg i tva flater som hon lagt pa var sida och som prydde resten av hennes langa blonda har och hon paminde mig lite om en hippie.. Det var varmt och fuktigt i luften och jag njot av nuet. De ar for harliga! De visade mig bilder fran sin tomt de kapt och blir drommen sann sa kommer det bli totalt SAGOLIKT. Det ligger sa hogt att du har utsikt over hela on!!

Men jag blev trott snabbt den har kvallen och ursaktade mig och gick hem redan vid tio. Men nar jag kom hit dar jag bodde sa sag jag ljus fran stranden och gick dit. Darnere stod en thailandare och ovade pa precis samma sak fast med eld. Men hans fardigheter var mer an proffsiga.. han var totalt amazing. Fashinerat satte jag mig vid stranden och foljde hans lek tillsammans med hans imponerande kamrater. Jag fotade en del och senare satt vi tillsammans och tittade pa det jag fotat och han var mycket inponerad av mina foton vilket var smickrande och skoj!

Idag har jag andats med dykarutrusning under vatten for forsta gangen. Dock i en pool men det var smalaskiga ovningar och det handlar verkligen om att fokusera. Det ar svart att bara slappa den naturliga andningen. I morgon ska vi ut i havet. Maste erkanna att jag ar lite smaskraj.. haha. Men det ar en utmaning som ska bli spannande att utmana! Har traffat ett par pa kursen fran Danmark som ar jattemysiga. De har varit ute i en manad och rest och om en manad ska de forsatta till China, sen Japan och sen far de se. 7 manader har de tankt att resa. De hade fatt en stor vinst pa en forsaljning av ett hus och anvander nu vinsten till just denna livets resa. Mycket trevlig par som jag sallkapat med under bade kursen och alla de pauser och raster vi haft under dagen.

I natt hittade man en giftig gron och gul orm utanfor mitt rum nastan. Den var dessutom jakligt stor. Jag sov dock ovetandes om detta. Men med tanke pa att de aldrig lyckade fanga den sa ar jag saker pa att min somn i natt inte kommer bli lika trygg. Tanken pa att vakna med den i rummet far mig inte att le... Ska jag vara heeelt arlig tycker jag natterna ar lite jobbiga. Finns sa manga skumma djur har.. och att vakna mitt i natten helt ensam i ett frammande land i ett morkt rum dar bade ormar, spindlar och kackerlackor kan finnas bara nagra centimeter fran din sangkant.. det kanns lite.. "smajobbigt". Men jag pallar. Har inget val och det kommer starka mig.

Egentligen hade jag lovat att ha varit hos Kelly och Peace nu.. skulle gatt hem till dom och sen skulle de ta mig till ett nytt stalle och vi skulle ha ovat lite mer.. Men ute har regnet tagit over. Det ar verkligen kraftiga regnfall i Thailand.. Kanns som om hela himlen forvandlas till ett vattenfall. Men resten av dagen har solen skinit starkt och det ar anda kvall redan sa det gor inget. Dessutom sa har jag fatt lite for mycket farg av solen i dag och det branner lite pa kinderna. En ratt skon kansla anda! Tar en promenad langs stranden till Kelly och Peace sa fort det slutat regna.

Nu ar jag spand infor morgondagen. Kram alla underbara!

Mitt hjarta ar varmt

2007-11-14T07:31:00.000+01:00

Blot i haret och med fuktig bikin fran att precis kommit upp fran en simtur i ett fantastiskt turkost och klart vatten sa sitter jag har nu. Mina fotter ar fortfarande sandiga fran den vita mjuka sanden pa stranden. Jag vill beratta om min garkvall for er.

Efter att ha tillbringat nagra lugna timmar for mig sjalv pa en liten klippa i stranden sa valde jag att kurera mig genom att sova nagon timme innan Kelly skulle komma. Jag hade vatskebrist och somnbrist och jag kande att jag borjade kanna mig lite konstig i huvudet. Sa jag svepte tva liter vatten och somnade pa en gang. Sen vaknade jag av att det knackade pa dorren. Dar stog hon med sitta bredaste leende och med en auria av positiv energi omkring sig. "Hellooooo Darling".

Jag satte mig pa plats bakom henne pa motorcykeln och hon vande sig halft som halft om och sade "Hold on now Darling!" Sen drog hon gasen i botten och vi fardades genom denna vackra o till en liten by langre bort dar den mesta av lokalbefolkningen bor. Tillsammans med Kelly och hennes blivande man Peace tillbringade jag sen den mest fantastiska kvallen pa en plats som for alltid har tagit stjalt en del av mitt hjarta. Peace som ar hennes blivande man ar en cool kille. Han sager inte sa mycket men han ler hela tiden. Nar han val sager nagot sa ar det alltid nagot totalt klockrent. Det var lite oversvamninger har och dar i byn och en av korsningarna vi skulle ga over var helt tackt av vatten och det var ganska djupt. Hogt for mig sjalv undrar jag hur vi ska kunna ta oss over det. Da svarar Peace "With a good attitude" och sekunden efterat ser jag honom bara ga rakt igenom det. Det var ett underbart moment som far mig att le nar jag tanker pa det. Ett sa harligt svar!

Restaurangen lag nere vid stranden och vi var dar vid exakt ratt tidpunkt.. Medan vi at sa sag vi solen ga ner och solnedgangen var totalt.. AMAZING! Sana vackra farger. Sa vacker strand. Sa skon stamning. Sa god mat. Efter maten gick vi hem till Kelly och Peace en stund. Darefter tog dom med mig till ett stalle som serverade drinkar i hinkar. Kelly alskade dessa "Buckets" och hade pratat om dom sen vi traffades. Sjalv holl jag mig till ol. Det sag farligt ut att sitta och dricka vodkadrinkar med sugror fran hinkar. Haha! Dessutom vet jag att jag blir ratt dum i huvudet av sprit. Dar satt vi sen och pratade om livet. Djupa diskussioner om allt. De ar mycket kloka manniskor och det ar sa roligt att prata med dom. De ar sa inspirerande. Senare fick vi sallskap av tva vanner till dom fran Chicago. Oxa helt fantastiska manniskor.

Det var sa harligt att hanga runt med Kelly. Hon kanner alla manniskor. Speciellt lokalbefolkningen och hon har tagit mig under hennes vingar och presenterat mig for sa manga har. Hon pratar thailandska med folk och aven med hundarna. Hon volontararbetar ibland pa byns center for djur. De hjalper hundar och katter. Hon kunde namnen pa alla hundar vi passerade och pa stranden kom de och halsade pa Kelly och medan vi at placerade sig tva av dom vid varat bord. Alla alskar Kelly pa denna on. Manniskor som hundar och det ar sa harligt att fa tillbringa sin tid med en sa inspirerande manniska.

Medans vi satt dar vid stranden sa sag vi lite langre bort en tjej som lekte med sana dar eldpinnar som de svanger runt i luften. Jag sade att det hade varit coolt att prova. Da sade Kelly att det ar mycket enkelt och att hon hade grejerna till det pa rummet och att ikvall sa ska hon lara mig det pa stranden. Hon ska ta mig till en grillstalle ikvall som hon gillar.. men eftersom jag ar vegeterian sa gick hon till killarna som hon sa klart kande och sade till dom att forbereda nagot vegetariskt for ikvall. Sa ikvall kommer jag sitta vid stranden och bli serverad grillade vegetariska grillspett och senare pa kvallen kommer man kunna se mig slanga eldpinnar omkring mig i solnedgangen. Woe det kommer bli totalt fantastiskt!

Kelly och Peace ska gifta sig i maj. Deras stora passion i livet ar dykning. Peace jobbar oxa som dykintruktor. Sa de har bestamt sig for att gifta sig under vattnet. Det ar saaaa ROMANTISKT! De har hyrt en hel strand lite langre bort. De har bjudit hela lokalbefolkningen och alla som jobbar har och det kommer bli ett STORT brollop. Jag fragade hur folk skulle kunna vara med som inte hade certifikat och de svarade att de flesta hade certifikat men OM de inte hade det sa skulle det ga utmarkt att snorkla. Hon har ritat en brollopsklanning anpassad for att ha undervattnet. Hon har aven ritat en kostym at Peace for andamalet. Wow.. vilken grej va!! Lokalbefolkningen verkar alska detta par och de ser alla fram emot brollopet som faktiskt kommer bli Kho Taos forsta undervattensbrollop! Och nu sa har de bjudit mig till det! De vill att jag ska ta med mig min karesta och komma ner hit och vara en del av deras brollop. Vilken grej det hade varit!! Jag har ingen aning om varfor men de har verkligen tagit mig till deras hjarta. Kelly sade att redan fran forsta sekund hon sag mig sa visste hon att jag var en tjej hon skulle gilla. Hon sade att det var mitt satt pa vilket jag steg pa bussen. Vad mina ogon utstralade. Jag vet inte vad dom utsralade men jag vet vilken kansla jag hade nar jag steg pa bussen. Jag tankte "Ok nu borjar nasta aventyr och jag ALSKAR det". Kunde hon lasa den kanslan tro... Kanske det. Jag ar i alla fall glad over att ha traffat dom och de gjorde min kvall igar total fortrollande!

Om tva timmar borjar min kurs! Ska bli sa spannande!

Kramar till er alla fran ett fantastiskt paradis.

Helt ok moment...

2007-11-13T06:00:00.000+01:00

Jupp. Detta ar min kopp kaffe som jag drack bara en halvtimme innan skrivande stund. Det var inte illa att sitta dar och dromma sig bort med denna vackra vy vid sin sida..

Jag ar i ett PARADIS!

2007-11-13T05:14:00.000+01:00

Sa har ser det ut runt dar jag bor.. lagg marke till de vackra dimmiga bergen bakom!!
Sa vackert!

Tog aven detta foto medan vi vantade pa baten.. tyckte han sag sa fridfull ut dar han satt.. speglar lite det jag sjalv kande nar jag satt dar och vantade i tystnaden som bara brots av havets vagor och syrsornas sang..

Detta foto tog jag dar vi satt och sag solen ga upp i vantan pa baten.. det var saaa vackert!!

Har traffat sa manga intressanta manniskor de sista dagarna sa det ar helt galet. Haft sa roligt intressant och har haft en hel del deep talking haha. Det ar konstigt men det ar bara australiensare jag kommit i kontakt med. Av en slump fattar inte sjalv. Jag verkar dras till dom eller tvartom. Men de ar ett harligt folkslag.. sa totalt galna bjuder pa sig sjalva pa ett satt som ar fantastiskt inspirerande. Jag har gratit av sorgna historier. Jag har gratit av skratt. Jag har lyssnat. Jag har berattat. Jag har suttit tyst och njutit av nuet. Jag har promenerat och promenerat igen. Jag har haft fantastiska dagar i Bangkok. Men igar kvall drog jag vidare till detta.

Redan efter tva minuter efter jag satt mig pa bussen kom Kelly till mig. En fantastisk intressant kvinna som ursprungligen kommer fran Australien oxa.. men som idag bor pa on Kho Thao dar jag ar nu. Hon ar fotograf men forsorjer sig framst pa att halla kurser i fotografi och ar dessutom dykintruktor och jobbar aven som det. Vi fann varandra direkt och hon ar en av de mest passionerade manniskor jag nagonsin mott. Men efter tva timmar hade vi pratat sonder varandra och vi tog varsitt sate och vilade oss igenom den thailandska landsbygden som sov fridfullt medan vi passerade. 8 timmars bussfard. Det var helt ok. Klockan fem pa morgonen kom vi fram till den plats dar en bat skulle ta oss vidare hit till Kho Tao. Men baten skulle inte ga forran tva timmar senare.. sa vi satt dar i gryningen och sag hur solen gick upp over en plats som kandes hamtad fran romantiska drommar. Nar val baten kom sa valde jag och en annan kille som anslutit sig till varat sallskap.. att sta ute langst fram pa baten och se hur morgonsolen lekte med sin spegelbild.. Det var friska vindar och jag stod dar och njot av nuet och mitt aventyr. Jag var sa spand att fa se denna o som jag hort sa mycket om. Kelly berattade om Kho Tao hur vacker denna o faktiskt skulle vara. Nar baten antligen narmade sig on sa hoppade Kelly upp och ner av entusasm over att komma HEM igen. Sa fick hon nagot drommande i blicken.. som att hon var rord och sa sade hon Nina. Valkommen till den vackraste platsen jag nagonsin upplevt! Hon var sa gullig.. Sa jag hade hoga forvantningar.. men nar jag val kom hit sa slog det ALLT!! Denna o ar fullkomligt MAGISKT vacker! Kanns som att jag gar runt i en saga. Har precis atit och tagit en kopp kaffe vid en av restaurangerna. Bor i ett hotell som ar omslingrat av den vackraste gronskan coh det luktar regnskog och hav sa starkt att det ar svart att beskriva.. men jag ALSKAR det!! Luftfuktigheten har ar sa hog att man faktiskt till och med gar runt med blott har och ar standigt tackt av sma svettdroppar.. Men det gor inget.. det hor till.. Mitt hotellrum ar fint och gastades av tva stora kackerlackor. Dock doda.. men stora var de. Antar att jag kommer fa springa pa nagra levandes snart. Och det ar helt ok.. sa lange det inte ar spindlar. Forutom att jag verkar dra till mig austrailiensare sa har jag aven en formaga att dra till mig moskiter. de har atit sonder mina ben. Och nagon annan insekt har bitit mig pa mitt ben och jag har fatt en rod ful svullnad dar.. men det ar inget farligt och lite skit far man val tala..

Ikvall kommer Kelly hit och hamtar mig pa motorcykel. Hon tyckte sa mycket om mig (TACK!) och ville sa garna visa mig SITT Kho Tao.. Sen vill hon ta mig runt pa on och sen avsluta det med att ta mig basta stallet har (enligt henne) och ata och efter det ska vi ta nagra ol. Kan bli en mycket intressant kvall. Hon ar helt fantastiskt denna passionerade Australienska.

Skriver mer i morgon. I morgon borjar min dyk kurs och det ska bli saaa SPANNANDE!

2 dagen

2007-11-12T05:51:00.000+01:00

Ska verkligen ta mig tid att beratte lite om de senaste dagarna.. men jag tror det far vanta tills i morgon. Det har hant mycket roligt. Borjar gilla Bangkok mer och mer... eller rattare sagt Khoasan Road. Mycket liv, konstiga manniskor, skon stamning och hela tiden nagot ovantat som hander. Ikvall bar det vidare till Kho Tao. Ska ta en nattbuss och sen byta till bat. 8 timmars bussfard och tva timmars batfard i natten. Hmm..

Sa tills vidare far dessa rader racka da jag ska mota upp en van om nagra minuter.. Ville mest skriva att jag lever.

Har tagit massor av fina foton!!

Fran Khoasan Road, Bankok

2007-11-10T13:39:00.000+01:00

Snygg vy fran planet nattetid...
Mitt rum

Utanfor mitt rum

Klockan ar 20 i atta pa kvallen. Det ar morkt ute och kvavt. Huden klibbar och det ar svart att andas. Overallt ar det flaktar, men de flaktar bara varmluft. Stamningen pa Khoasan Road ar avslappnad och det passar mig alldeles utmarkt da jag ar pa ett mycket soft humor.

Resan gick bra. De lugnande tabletterna funkade som de skulle sa jag klarade resan som en manniska. Skulle byta flyg vid Budapest men vart flyg dit var en timme forsenat sa det sag ut ett tag som att jag skulle behova bli kvar i Budapest i ett och ett halft dygn for at vanta in nasta avgang. Men jag horde mig for hur manga vi var och organiserade upp, tillsammans med flygvardinnorna att vi som hade ett flyg att passa fick sitta langst fram vid gangarna sa vi kunde kasta oss av nar vi var framme och bara lagga benen pa ryggen. De andra resenerarna var mycket tacksamma och jag blev som en lite reseledare som val framme sprang forst i truppen och vagledde oss ratt. Ja, ni horde ratt. JAG gjorde det... HAHA! Noden finner ingen ro och jag ville hinna med planet. Vi hann i sista sekund. Dock sa fick detta vissa konsekvenser och de hann inte fa med mitt bagage. Sa mitt bagage ar alltsa pa villovagar. Men jag har anmalt det och hoppas fa det skickat till mitt guest house de narmaste dagarna. Som tur ar sa hade jag allt av varde och allt viktigt i mitt handbagage.. sa det ar ok. Kanske lite frustrerande dock.

Bangkok har inte imponerat. Det ar helt enkelt en stor stad med vissa charmiga inslag. De farglada taxibilarna i knallrasa, blatt och orange har jag dock fastnat lite for.. aven om jag sjalv tagit mig fram med buss. Allt har flytit bra annars och jag har inte en gang kant annat an att jag har varit totalt lung och har istallet passat pa att innjuta allt nytt.

Mitt guesthouse hade naturligtvis slarvat bort min bokning, men det gick bra anda. Fick det minsta rummet hogst upp utanfor nagon slags tillskrubb for overblivna mobler. Rummet ar inte mycket storre an en stadskrubb och jag har aldrig sett nagot liknande. Har snackar vi lagbudget. Nar jag gick in kollade jag forst och framst efter spindlar men som tur var sa hittade jag inga. An. Peppar peppar.

Nu blir jag snart uppmott av en van har i Bangkok som oxa av en slump ar har samtidigt med sin pojkvan. Sa det blir att ga ut och ata tillsammans och njuta av Bangkok tillsammans. Dock sa gar deras resa vidare i morgon at andra hall, sa det blir bara en kvall. Men det kanns ju helt fantastiskt att traffas upp sa har mitt pa Khoasan Road.

Skriver mer i morgon!

Hejdå Sverige!

2007-11-09T12:58:00.000+01:00

Med en kappsäck på ryggen och en röd finne på näsan (Den kanske bringar tur?) lämnar jag nu ett regnigt sverige..

Nästan inlägg ni läser här kommer vara skrivet från Thailand!

(Tack för alla "trevlig -resa önskningar" nedan! Och på mail och alla vänner som ringt! Ja, alla! Tack!")

Sista kvällen med barnen

2007-11-08T21:01:00.000+01:00

Klockan är nio på kvällen och jag kan inte låta bli att tänka att klockan i Thailand just nu är fyra på morgonen. Konstigt.

Nu sover dom. Mina barn. Jag ville ha sista kvällen perfekt med mina barn. Jag tror vi lyckades. Kvällen har gått i sagornas tecken. Vi satte min korgstol framför tvn och där fick de sen sätta sig en i taget för att berätta sin saga för oss andra som agerade publik i soffan. Till hjälp fick de välja lite saker ur sina rum och lägga i en liten box. Med hjälp av sakerna i boxen så berättade de alltså sagan direkt ur fantasin. Blev nästan som ett litet skådespel. Min yngsta tog upp en liten hund ur sin box och berättade att den bodde ensam i ett stort hus och sen gick den ut på promenad på gatan. Hon satt där i sitt råsa nattlinne och illustrerade med hunden i sin hand hur den såg ut när den promenerade på gatan. Min mellersta tog oxå upp hundar, men hon hade en hel familj. Hon var blyg men jag såg att hon älskade att vara i centrum. Hennes ögon tindrade. Hon berättade att hundbarnen gick ut och lekte medan mamman stannade hemma och borstade sig. Så visade hon med en råsa borste hur den borstade sig. (Hoppas hon inte blir inspirerad från hemmiljön? Låter ju onekligen extremt ytligt och oengagerat från hundmorsans sida!). Min äldsta berättade om en gris som vaktade sin skatt. (Skatten låg gömd bakom Tvn!) Men sen kom en anka och hittade skatten.. den bytte sin fina skatt mot sin egna "dåliga" skatt som var en gammal skitig strumpa. När grisen vaknade och såg att hans skatt var borta så blev han ledsen men insåg oxå att strumpan kunde komma till nytta. Så han lade sig att sova i den och tyckte faktiskt jättemycket om sin nya skatt som värmde den om natten. En dag kom den elaka tjuvankan förbi och såg grisen sova i den gamla strumpan. Ankan blev då avundsjuk och historien slutade med att de bytte tillbaka skatterna och alla blev glada. Heeeelt fantastisk saga!!

Sen lade vi oss allihopa som i en ormgrop i min säng. Det var min tur att berätta en saga fritt ur fantasin. Min saga handlade om en fattig man som var ganska lycklig men kände ändå att han saknade något. En dag så hittade han en guldgruva och tänkte att han kunde köpa sig lycka. Men när han väl köpt allt, ett slott, de dyraste kläderna, de finaste möblerna och de vackraste smyckena... så blev han olycklig. För han satt där helt ensam i sitt slott. Sagan är lång.. men slutar med att han inser att det han saknade inte var pengar utan kärlek och vänner. Och även denna saga slutade lyckligt. Min yngsta låg på min arm och jag smekte hennes blonda mjuka hår medan jag berättade.. så hon somnade efter en minut. Sen kröp min mellersta upp på min andra arm och jag smekte även hennes hår, lika mjukt men vackert guldbrunt. Hon somnade mot slutet av sagan. Men min äldsta, min vackra stora flicka med de mörkaste ögonen.. hon var helt fashinerad av sagan och sade att jag måste bli författare, för sagan var så FIN! Det värmde om hjärtat.. det var ju mest för henne jag berättat sagan, jag visste ju att de yngsta skulle somna.

Så nu sover de alla bakom mig i sängen och jag känner att våran sista kväll innan resan blev precis lika kärleksfull som jag önskade mig. Nu lyssnar jag på hur det stormar utanför. Oron över flygresan i morgon börjar göra sig hörd inom mig. Undrar om jag ens ska gå och lägga mig ikväll? Kanske ska vara uppe och förbereda mig på tidsomställningen? Nej.. det kommer inte gå.. vi får se.

Nu

2007-11-08T15:44:00.000+01:00

..är det bara en halvtimme kvar på jobb.. sen är det tre veckor kvar till nästa gång jag kommer hit.

Ikväll nattar jag mina älsklingar för sista gången innan avfärden. Lägger mig i min egen säng för sista gången på tre veckor. Känns bra. Men lite vemodigt att lämna de små..

Nu är det timmar jag räknar.. inte dygn.

Packar

2007-11-07T20:03:00.000+01:00

Hur mycket kg får man ha som handbagage ca? Eller räknas det på storleken om man får ha det som handbagage? Vet ni?

Fniss

2007-11-07T10:35:00.000+01:00

"Dear, if you´re gonna pad your bra with Kleenex, take them out of the box first."

"Lost Puppy"

Utvilad?

2007-11-07T09:35:00.000+01:00

Åh jag vaknade frisk. Ja, jag var till och med full av energi och livslust! DET är inte illa!

I morgon jobbar jag sista dagen innan jag åker!! Ouiiiiii!

Jag har packat färdigt i mitt huvud, men i morgon blir det att göra det i praktiken oxå. Shit vad nice.. det hela börjat kännas riktigt verkligt nu!!! Jag är på vääääg!!!

Damn

2007-11-06T19:48:00.000+01:00

Jag är sjuk. Tror jag har fått feber. Damn damn damn.

Går och lägger mig och hoppas på att vara frisk när jag vaknar..

Godnatt!

Nej, helt fel tänk!

2007-11-05T22:01:00.000+01:00

Utanför mitt fönster försöker november göra sig hörd med sitt klassiska rusk. Det är kallt, blåsigt och regnet öser ner. Jag hör regnet slå mot fönsterrutorna och till och från knakar det i väggarna av vindens kraft. I normala fall så skulle jag antingen tänka "Åh, vad mysigt, nu ska jag kura ner mig under täcket och somna till höstens planlösa lek mot mina fönster". Eller så kunde jag full av längtan ha tänkt "Ah, vad härligt, snart är jag i Thailand där solen ska få bränna mot min hud och jag ska välkomna den såsom de främmande dofterna, atmosfären och de vackra stränderna och Thailands ståtfulla regnskogar" Men det är inte vad jag tänker.

För det enda jag tänker är "Uh, hoppas verkligen inte att det är sånt här väder när jag ska flyga till Thailand.. Det går inte. Då svimmar jag av panik!"

Men är ju så jäkla klok och vuxen. Alltid.

Var tvungen att prova..

2007-11-04T22:30:00.001+01:00

Fick starka lugnande tabletter av min läkare för att ta innan flygresan då jag är hysteriskt flygrädd. Tänkte ikväll.. när jag kände ångest och allt.. att det kunde vara passande att prova att ta en så jag visste hur jag reagerade på dom. Kanske skulle det räcka med en halv? Eller kanske behövde jag ta två? Så.. jag tog en hel för att prova.

Och oj. Vad lugn jag blev. Satt med min kopp te ute på balkongen och rökte då lugnet som ett varmt täckte omfamnade mig. Tittade upp mot stjärnhimlen som ikväll är helt otroligt klar! Tänkte på att min käresta faktiskt, hur långt bort ifrån mig han än är.. faktiskt kan se exakt samma stjärnor. Det var en kär tanke och jag log. Sen funderade jag på människor. På mina vänner. På mig själv. På vägar vi väljer, på öden. På skillnader. Jag tänkte på smärta, kärlek och på glädje. Att vi kan uppleva exakt samma sak, men av totalt olika orsaker. Blev nog lite djup. Så tände jag en till ciggarett, kurade ner mig i min stol och njöt av lugnet i min kropp och konstaterade förtjust att det nog skulle räcka med just EN tablett inför flygresan.

Så skönk jag in i musiken jag spelade i bakgrunden. Spelade massa goa hårdrockslåtar från 80 talet.. fast mest ballader.. Tänkte på hur mycket som hänt genom alla år. Fashinerades av hur musik kunde påverka oss, få oss till olika platser, känslostämningar och humör. Så log jag åt hur tung min kropp var.. funderade på att ta en sista (tredje) cigg innan jag gick in igen.. jag satt ju så bra där med min vilande och lugna kropp. Men jag tog mig i kragen och tänkte att jag fått nog med gift i mig för ikväll. Fniss.

Bra tabletter det där! Känns tryggt! :)

Ok, jag erkänner..

2007-11-04T20:53:00.000+01:00

Ikväll kom första känslan av osäkerhet över mig angående resan. Den bara kom över mig helt plötsligt när jag cyklade hem från en vän tidigare ikväll.. Min lilla by hade precis välkomnat kvällens mörker. Det var kallt ute och det doftade november. Jag cyklade genom välkända vyer och passerade människor jag inte kände.. Jag tänkte på saker jag måste hinna med att göra innan jag åker. Jag tänkte på att det bara var några dagar kvar.. att innan denna veckan passerat så sitter jag i Thailand. Själv. Och DÅ kom det över mig. "Herregud! SJÄLV?! Vad har jag gett mig in i? Jag har aldrig varit i Thailand innan, har ingen aning om vad som väntar mig.. och så lämnar jag allt detta välkända i TRE VECKOR.. HELT SJÄLV!" Då fick jag en liten klump i magen och en osäkerhet smög sig på mig bakifrån. Sen tänkte jag på mina barn. Mina fina barn. Ska jag vara borta från dom i TRE VECKOR??? Är jag inte klok någonstans???!!!! Vad sysslar jag med??

Men känslan av osäkerhet lyckades jag på mindre än två minuter skaka av mig. Så klart jag fixade det!! Hallå! Jag är ju JAG! Klart jag fixar det!! Det är ju just det att jag åker själv som gör mitt äventyr till en utmaning. Och det är utmaningarna jag älskar att frukta. Men känslan, ångesten över att lämna mina barn har dock stannat kvar och jag måste erkänna att kvällen har inneburit en del fighter med den där känslan. Men jag antar att det är något jag får svälja. Jag har ju pratat med dom en hel del om allt och jag kommer ju faktiskt hem igen. Och när jag kommer hem igen kommer jag vara berikad med en massa historier och fantastiska foton att berika deras små liv med. Men ojojoj, vad jag kommer sakna dom! Bara jag tänker på saknaden jag vet kommer fylla mig så får jag ont i magen.

Men det gäller att fokusera. Har börjat storstädningen här hemma inför resan. Har bla rensat, dammsugit och dammat mina yngsta barns rum. Tittat på deras teckningar, på deras små hantverk. Flyttat på saker som alla har sin egen liten historia att berätta. Ofta förknippade med mina barns oförfalskade glädje och vackra leenden. Och nu skulle jag lämna dom här hemma i Sverige för att färdas iväg till en plats längre bort än jag någonsin tidigare varit på. Ångest. Igen.

Jag antar att man kan säga att det var ikväll min resa startade. Just i den sekunden då jag slogs av insikten över vad det är jag är på väg att göra. Just där på cykeln när jag cyklade hem med min mössa som envisades med att vilja åka ner i ögonen på mig. Just då.. när jag blev slagen. Då började min resa. Och jag älskar det!

Nu vill jag dagarna ska gå fort!!

Stolt flickvän!

2007-11-03T16:45:00.000+01:00

Jag berättade väl om att jag lämnade några bidrag till Metro Photo Challenge? Det gick inte så bra för mig DETTA året (men nästa!! :) ) , men det gjorde det däremot för min söte! Av nästan 4000 bidrag så är han nu en av 100 finalister. Gå in här och kolla: Metro Photo Challenge. Hans foto är det fjärde från vänster högst upp. Det går i orange och heter "Med ryggen mot framtiden." Tycker det är ett heeelt fantastiskt foto! Tycker ni som jag, att det fotot är det bästa, tveka inte att rösta. Att rösta är gratis och du kan dessutom vinna kameror och annat smått och gott.

Take Care!

Åh ännu ett stepp avklarat..

2007-11-03T16:41:00.000+01:00

Åh, så lite god musik..

2007-11-02T18:35:00.000+01:00

Jag är faktiskt lite ledsen att jag tvingades missa Blue Foundation i Malmö förra helgen.. Men det kunde inte hjälpas. Får hålla till godo med lite sköna videos istället..

http://www.youtube.com/watch?v=h9QJfk2w69A

SKÅL!

2007-11-02T18:12:00.000+01:00

Och utan att jag knappt märkte det, så hade jag bytt ut min kopp te mot ett glas rödvin.

SKÅL!

Monstret i min mage!

2007-11-02T13:06:00.000+01:00

Något händer inom mig.. Längtan börjar växa sig till en bomb i min mage och jag står knappt ut!!

Ibland när jag lyssnar på musik så svävar jag av glädje, känner inspiration och förväntan.. och så känner jag mig stark och självsäker!

Nästa sekund, när det är tyst och mörkt och jag är ensam. Då blir längtan till ett litet monster i min mage som vill äta upp mig och håna min naivitet. Men ni ska tro att jag slåss mot monstret, jag VET att jag är starkare. Det här månstret vill håna varje minut som går.. ja, nästan varje sekund vill han håna!!

Och ibland så känner jag mig bara fånig. Det är ett litet äventyr. Ett stort för mig, idag. Men ett litet i jämförelse med vad mina drömmar har drömt om i alla år.. Men allt handlar så klart om vad man gör det till. Vill jag att det ska bli ett äventyr så ska det oxå bli så!! Jag har tre veckor på mig. KLART att det ska bli ett äventyr!!

Vabbar

2007-11-01T13:33:00.000+01:00

Min yngsta är sjuk idag så jag är hemma. Lite olyckligt då jag inte har råd att förlora en krona eftersom jag kommer vara världens fattigaste vid jul då jag varit borta i tre veckor i november.. Men men.. hon är tillräckligt frisk för att gå i morgon i alla fall..

En vecka kvar tills jag åker.. Det pirrar i magen av förtjusning och längtan. Faktiskt inte ett dugg nervös eller orolig. Totalt lugn faktiskt. Jag har så länge velat göra den här resan så det känns som att jag förberett mig i flera år. Hade jag inte haft barn så hade jag gjort en mycket längre och omfattande resa.

Börjar redan nu planera. Det ska växlas pengar (lördag), det ska tvättas, planeras, packas osv. Som tur är så har jag faktiskt lyckats låna ut min lägenhet till en vän som var i akut behov av bostad då hon ligger i skilsmässa. Det känns skönt att ha någon som vaktar den när man är borta och som kan vattna blommor och dylikt. :)

Uuuuh.. nu känns tiden som att den går långsammare än någonsin!

Under en rökpaus med en okänd människa

2007-10-31T09:30:00.000+01:00

Hur kom det sig? Hur började vi egentligen flippa ut? Det tog en halv minut och sen pratade vi om universum och livet och dess frågor. Det började med att han kom med taxi och han haltade ut från taxin och kom mot mig där jag stog utanför min reception och rökte. Han stannade till och tände en ciggarett, sade att han behövde en innan han började jobba. Jag tittade upp i himlen och insåg att jag såg solen skina från höger men att jag på samma gång kunde se månen fortfarande synas om jag tittade åt vänster. Jag konstaterade detta högt och förundrat. Sade att jag nog aldrig sett solen och månen samtidigt. Han svarade att det blir så ibland. Jag frågade varför. Han berättade då om planeterna, hur de rörde sig mot varandra och hur föränderligt de faktiskt kunde vara.

Sen kom frågan. Han frågade:

"Tror du det finns annat liv därute, förutom oss?"

Jag tänkte en stund innan jag svarade

"Varför skulle det inte finnas?"

Han log och ställde samma fråga

"Ja, varför skulle det inte finnas?"

Han var äldre. Hade en kappa och en rullväska bakom sig. Han såg ut som en riktig businessman. Men han pratade som en poet eller kanske mer som en filosof. Han pratade tyst och lugnt och eftertänksamt. Jag funderade lite och sade:

"Det är så mycket vi inte vet. Det är så stort där ute och vi har egentligen ingen aning om hur små vi egentligen är."

Han:"Jag tror det finns massor av liv därute, varför skulle vi vara de enda?"

Jag:"Nej, vi människor utgår alltid från att allt cirkulerar runt oss. Som att vi inte kan tänka längre. Även om vi VILL tänka annorlunda så är vi inte kapabla att tänka längre än det vi kan relatera till. Och det vi kan relatera till är så litet och ynkligt att det egentligen inte är någonting. Sen kan forskare forska hur mycket som helst. Men det att vi tänker utifrån oss själva är ju något mänskligt, det är ju så vi fungerar. Kan relatera det till oss även i våra enskilda liv. Vi är ju så mycket inom oss.. allt vi känner och tänker och upplever börjar ju inom oss och det som finns inom oss är ju sådant som från början påverkats av yttre omständigheter och upplevelser."

Han log. Jag såg att han började tycka diskussionen var intressant.

Han:"Frågan är om vi någon gång kommer att få veta? Jag tror inte det. "

Jag: "Samma sak som frågan om vi någon gång har fått besök från yttre rymden. Vi människor har ju en så klar bild på hur en rymdvarelse ska se ut trots att vi inte har någon aning. Vad är det egentligen som säger att inte en rymdvarelse inte är en mygga? Eller att livet från yttre rymden cirkulerar i luften omkring oss, osynliga men levande och lyssnande?"

Han"Ja, eller att vi här på jorden av någon annan betraktas som insekter, smått liv som följs intresserat?"

Jag:"Ja, det kan vi inte veta.."

Vi stod tysta en stund och funderade. Jag hade fimpat min ciggarett och såg nu på hur han fimpade sin.. Jag sade:

"Men det är inte heller meningen att vi ska veta allt".

Han:"Nej, vem vet, hade vi kunnat veta allt så skulle kanske heller inte några drömmar finnas kvar."

Jag:"Nej, hade vi vetat allt så skulle det inte finnas någon anledning att drömma".

Vi flinade. Jag öppnade dörren för honom och han haltade in på sin krycka. Vi flinade igen och jag sade"Ha det gott!"
Sen gick jag till min reception och fashinerades över samtalet. Ett samtal på fem minuter med en människa jag aldrig tidigare pratat med. Vad härligt! ;)

FANTASTISK LÅT!!

2007-10-30T18:20:00.000+01:00

Klicka på bilden!!!

Om det laddar långsamt.. lååååt det ladda en stund, jag lovar att det är värt det!!

Vet du?

2007-10-30T11:28:00.000+01:00

Finns det någon medicin mot saknad?? Skicka till mig i så fall!!!

Heeeeeeeelt GALET!!

2007-10-29T22:11:00.000+01:00

Jag har letat i flera år efter alla foton från förr. De från när jag var barn upp till ca 25 år. Men de har varit borta! Speciellt ledssen har jag varit att mina foton från folkhögskoletiden var borta. Idag när jag tänkte på det blev jag så frustrerad så jag gick ner i källaren och slängde ut hela jäkla källarförrådet.. HAAAAAAAAA! Jag fick lön för mödan! KASSAR med foton från förr! Satan i gatan så skoj!

Här ovan syns några svartvita foton jag tog på vänner under folkhögskoletiden. I kartongen bredvid en massa härliga bilder från olika tider av mitt liv. Heeeelt underbart. Har suttit och lyssnat på den gamla klassiska Nirvana Unplugged och färdats tillbaka i tiden. Det är så sjuuuukt underbart!

Tiden

2007-10-29T15:52:00.000+01:00

Trots att tiden är det ända som är oföränderligt och beständigt, så är det just den som känns mest föränderlig. Ena sekunden så går den så sjukt snabbt att man nästan får panik... nästa så långsamt så att man vill hoppa jämfota upp och ner av frustration!

Det är längtan, förväntan eller rädsla och ångest som styr upplevelsen av tiden. Allra oftast..

Råttatouille

2007-10-27T19:28:00.000+02:00

Klicka på bilden för mer info och för att se trailer!

Var på bio och såg Råttatouille idag med mina barn. Det var en mycket söt och fin film! :) Snyggt animerad och med en riktigt påhittig och fin historia! Rekommenderar!

Inspirerad

2007-10-26T13:24:00.001+02:00

Så mycket tankar, så mycket inspiration.. så mycket vilja. Kommer på större och större ideér till projekt. Nu är jag lite inne på att fota och skriva en historia om Katoeyerna i Thailand. Det är så extremt fashinerande på ett gripande och sorgligt sätt. Jag vill veta mera. Jag vill att andra ska veta mera. Ju mer vi vet om skiten som händer ute i världen desto bättre. Det är så vi kan förändras och det är så vi kan förändra. Dock vill jag inte utsätta mig för några risker. Så jag får spåna vidare. Kanske blir det inget. Kanske blir det? Tiden får utvisa..

En Katoye är en prostituerad pojke omopererad till kvinna. Många har uppfostrats till flickor redan från tidig ålder för att just bli en Katoey. Det är ett sätt att försörja sin familj på när de blir äldre. Det är en kultur och bland en del fattiga så är det en naturlig väg att gå. Föräldrar tar ett beslut att göra sina söner till Katoyer. Det ligger mycket (Allt är relativt) pengar i det. De ger sina söner hormoner från 11 års ålder för att de ska bli mer kvinnliga och få mjukare former och ljusare röster. När de blir äldre köper de bröst och ofta opererar de även om könet till ett kvinnligt. Många turister tänder på att ha sex med en kvinna som egentligen är man. Detta är ett kulturellt fenomen som ger mig rysningar och lusten att stänga in mig hemma och gömma mig under mitt täcke med en spyhink bredvid. I thailand finns det sjukt mycket pristitution. Det är bland barn, kvinnor och homosexuella. Så FRUKTANSVÄRT. Men just det här med Katoyer är väldigt speciellt. Har dessa unga pojkar någonsin något val? Är de lyckliga? Vilka drömmar har dom? Hur ser de på sig själva? Har de förmåga att älska och vilket kön attraheras de av? Hur lever de privat? Många frågor och jag vill ha svar på dom.

Vill ni veta vad det är? Här kan ni få en liten hint!

Längtan

2007-10-25T08:33:00.000+02:00

Klicka på bilden för att komma in i Thomas Strandbergs fantastiska galleri! Älskar hans målningar!

Avis och längtande...

2007-10-24T16:00:00.001+02:00

HÄR är min Söte i skrivande stund. Jag är såå glad för hans skull, men oxå lite avis. :) Kathmandu, Nepal... mmmmm... Åh, vad jag oxå längtar iväg nu!!

Vad jag kommer och inte kommer göra

2007-10-23T21:23:00.000+02:00

Jag kommer inte göra en film när jag åker. Jag har inte råd med filmkameran. Jag kommer inte att skaffa mig en resblogg. Detta kommer bli min resblogg. Ni kommer kunna följa mig här, antagligen varje dag.

Jag kommer att sakna. Uppleva. Tänka. Fotografera. Utvecklas. Drömma. Utmana. Erfara. Och jag kommer att skriva om allting i en liten svart läderbok som jag fått av min söta. Där kommer ALLT att komma ner. En hemlig svart bok. Har jag alltid önskat mig. Den får bli hemlig på lotsas tror jag.. beror på vad som kommer skrivas i den.. och det är något som tiden får utvisa.

Det är så mycket i mitt huvud just nu. Mycket tankar och mycket känslor. Och jag vill behålla de för mig själv. För att jag jobbar med dom. Och för att de är mina. Sen är det så mycket kring resan och runt mina barn och min käresta. Det är sånt som känns så personligt. Därför blir det inte så mycket skrivet dessa dagar. Det är inte för att det är jobbigt eller tråkigt, snarare är det nog mestadels tvärtom. Det handlar bara om att det är mycket. Det är som att jag bara kan koncentrera mig på att räkna ner dagarna till själva resan. Kommer skriva mer sen, från Thailand.. Men jag kommer skriva här till er här innan oxå.. bara inte lika ofta och inte varje dag. Det är inte långt kvar till resan nu.. och jag vill bara fokusera.

Jag och mina barn

2007-10-22T22:13:00.000+02:00

Räknar ner tiden till Thailand. Det börjar närma sig..

Kommer sakna barnen men har lovat dom en massa foton, sagor och berättelser när jag kommer hem. Och så har jag lovat dom att ta med något hem med guld på (Då pratar vi så klart inte riktigt guld utan snarare guldfärgat inspirerat av orienten.) I kväll har vi pratat en del om Thailand och om Buddismen. De lyssnade andaktigt och jag måste säga att jag kände mig stolt. Vilka barn va?? Satt och gapade helt fashinerat då jag berättade om Buddha och om budskapen och läran Buddismen vill förmedla och inspirera till. Ok, jag är ingen expert (men vill gärna bli) så det var på ett enkelt plan. Men ändå!

När jag ser mina barn sitta där och tindra med ögonen och ställa sina frågor så får jag en känsla av att jag har väldigt speciella barn. Kanske alla föräldrar känner så.. Men jag TROR verkligen det.

Vi pratade om människor. Om kärlek. Om olika levnadssätt, olika samhällsklasser. Vi pratade historia, religion och om fattigdom. Vi pratade om vad vi som enskilda individer kan göra för att bidra och inspirera till en bättre värld och ett sundare "tänk". Vad "dom" kunde göra trots sin ålder för att påverka i vardagen. De lyssnade och de log av glädje och stolthet då det faktiskt gick upp för dom att dom själva faktiskt kunde bidra och påverka framtiden bara genom att försöka vara en god människa och använda sitt hjärta framför sitt ego i sin vardag. Det var inte att jag klandrade ner på "egot" eftersom de bara är barn.. jag försökte snarare lysa fram det goda i att tänka på rätt sätt, handla med kärlek mot andra och ha goda mål i livet.

Min äldsta dotter vill redan nu ut och resa och se världen. Hon påverkas starkt när man pratar om orättvisorna i världen. Jag "Ojjar" mig och tänker "Vad ska det bli av min lilla vackra dam med sitt stora hjärta?" Jag är en stolt mamma.

MÅÅÅÅSTE SEEEE!!

2007-10-19T11:12:00.000+02:00

Klicka på bilden för att komma till filmens webbsida!

LÄNGTAR!!

Foto i Västra Hamnen

2007-10-18T09:49:00.000+02:00

Var nere i Västra hamnen igår för att ta foton att tävla med i Metro Photo Challenge. Tog med mig en arbetskamrat som fick agera fotomodell. Temat är att fånga sin "stad". Men när vi väl var där nere var det nästa roligare att bara fota snygga bilder på henne så det blev inte så mycket stadsbilder så urvalet av bilder att kunna bidra med i tävlingen blev begränsad. Det nedersta fotot nedan är ett misslyckat försök till en cool bild jag hade en ide om. Men jag ska fortsätta öva tills jag får till det.. Det ska vara starkare och hon ska vara i perfekt skärpa men det är SJUKT svårt att komponera ihop. För det som händer här är att hon promenerar fram emot mig samtidigt som jag måste i EXAKT samma tempo zooma in henne. Dessutom så måste hon gå EXAKT rakt fram, annars så kommer det såna ljusstreck i ansiktet som ovan. Men som sagt NÄSTA gång ska jag få till det.

Vill ni se de foton jag bidrar med i fototävlingen, eller om ni vill hjälpa till och rösta på mina foton så kan ni gå in här: Metro Photo Challenger. (Sök på foto ID! Mina foton heter 1706, 1707, 1708)

From söndag eller måndag kan man börja rösta tror jag.

Reign over me

2007-10-17T09:52:00.000+02:00

Klicka på bilden för mer info om filmen och trailer!

Fantastisk film! På ALLA sätt! Otroligt bra skådespel från både Adam Sandler och Don Sheadle. Filmen fick mig både att skratta och gråta och efter filmen slut så kände jag mig helt matt både mentalt och i kroppen. Rekommenderas!! Väldigt nära att jag sätter en femma i betyg på den!

Bussar

2007-10-17T08:52:00.000+02:00

Finns det något värre än bussar och tider???? Stressfaktor på hög nivå kallar jag det.. ALLTID sena..

Speciellt jobbigt är det när jag är beroende av att bussarna ska hålla tiderna för att de ska passa in för diverse byten..

Skogen igen

2007-10-14T21:04:00.000+02:00

Min äldsta skrev på svampar..

Min äldsta dotter.. Så vacker. De bruna ögonen mot trädstammen, det bruna i halsduken och mot det guldbruna håret.. Så VACKERT!

Hösten är såååå himla vacker. I dag tog jag med barnen till skogen igen. Fast denna gång hade vi picknick. Min äldsta roade sig med att skriva på svampar, min yngsta roade sig med att envisas med att springa före hela tiden och min mellersta.. ja.. hon roade sig med allt möjligt. Typ.

Begränsningar

2007-10-13T11:13:00.000+02:00

HATA

Hatar när ens kreativitet eller skapande... utvecklande endast begränsas av en enda sak: Pengar!

Det borde inte vara sååååååå!!!!!

Sugen

2007-10-12T08:15:00.000+02:00

Inser nu hur mycket jag ser fram emot att äta risalamalta till julen!! DAMN vad gott det är..

Uuuuh, St Marcus Vinkällares julbuffe är INTE att leka med..

Varför tänker jag på såna här konstiga saker? Först och främst ska jag ju till Thailand!!

Nu är det EXAKT fyra veckor kvar.. Ja, jag vet.. dagarna har blivit flera. Jag räknade fel på en vecka. Och det känns SÅDÄR ok att jag gjorde.... Morr..

Hur som helst. Det går snabbt!

Irriterande fenomen

2007-10-09T14:40:00.000+02:00

1 Varför blir man bara tröttare ju mer man sover? Hur ska man då kunna jobba för att få känna sig utvilad?

2 Varför är allt som är gott fett?

3 Varför försvinner alltid strumpor? Hur många man än köper så finns dom aldrig när man behöver dom? Som att dom går upp i rök!! (Speciellt barnstrumpor!)

4 Varför fortsätter alltid en oturshändelse av flera på raken?

5 Fenomenet "Besserwissar".. Jäkligt irriterande. "Åh.. jag har upplevt så mycket och är en så livsvan människa att jag kan allting och kan svara på allting och har kommit till så stora insikter i livet att jag liksom inte riktigt pallar med att prata på vanliga människors nivåer.. jag är helt enkelt lite för erfaren för sånt. Dessutom så ser jag ner på vanliga svenssonliv och aktiviteter som jag själv redan gjort. Allt som jag gjort var coolt när JAG gjorde det.. men efter det så blev det liksom lite "old stuff".. "

Höst

2007-10-07T23:22:00.001+02:00

Räknar ner

2007-10-05T08:01:00.000+02:00

Exakt fyra veckor kvar till min Thailandsresa! :)

Idag

2007-10-04T08:28:00.000+02:00

Hmmm.. jag vet inte hur många inlägg jag har skrivit på bloggen de senaste dagarna.. som jag några minuter senare raderar bort.
Vet inte varför.. Men helt plötsligt så känns det konstigt att sitta och berätta om mina tankar och mina känslor så öppet. Vad har hänt? Jag har ingen aning.
Det finns visserligen så mycket annat man kan skriva om. Konstiga saker.

En konstig sak är min dröm i natt. Jag drömde att jag var i ett tomt hyreshus med en massa människor. Det var lite lugnt festande. Helt plötsligt så är det en scen framför mig. Där spelar Melody Club. Efter spelningen så dyker en arbetskamrat upp och verkar känna killarna i bandet. De ställer sig och pratar vid sidan om och de pekar på mig som om de diskuterar mig. Efter det så kommer sångaren och en körsångerska (vilket dom inte ens har i verkliga livet) och sätter sig vid mig. Sångaren visar mig en lista med deras låtar. De finns på ett papper men om man trycker med fingret mot pappret så spelas en snutt från låten upp någonstans ifrån. Melody clubs sångare ber mig därefter att välja vilka låtar jag tycker de ska spela.

Det är en konstig känsla för jag förstår inte vad jag har med dom att göra. Men jag känner mig smickrad och diskuterar villigt och engagerat hur jag tycker de ska lägga upp allting. Sångaren sitter bara och nickar och verkar inte ha någon vilja alls, han lämnar helt ansvar till mig. Och han ler hela tiden, som att han är imponerad av hur jag väljer att planera allting.
Sen vaknade jag. Men det var en trevlig dröm.

Frusen och trött steg jag motvilligt upp från min dröm och min säng. Kände att hela kroppen kändes tyngre än vanligt. Drog på mig halsduken och knöt den hårt om halsen och undrade om jag höll på att bli sjuk.

Och här sitter jag nu på jobbet med värmefläkten på högsta volym. James Blunt i skivspelaren. Känner att det svider i ögonen av trötthet. Kroppen är tung och matt. Kanske håller jag på att bli sjuk? Kanske.. Bara ingen säger något jobbigt eller sorgligt en dag som denna. Då kommer jag börja gråta. Man blir så sårbar när man känner sig lite sjuk..

David Gray

2007-10-03T19:47:00.000+02:00

Klicka på bilden och älska det du hör!

Finelly

2007-10-02T10:28:00.000+02:00

Min söta är hemma igen!

Och Igår var oförglömlig!

Tack!

OOOOBS!!

2007-10-01T15:37:00.000+02:00

Om du någongång skulle få för dig att skicka kedjebrev eller något annat trams till mig, kom ihåg detta:

JAG VILL INTE HA!!!

Spelar ingen roll om det stödjer det ena världsproblemet eller det andra, jag tror nämligen inte på fenomenet kedjebrev. Jag vill gärna stödja, men inte genom kedjebrev. Så glöm det. Ni vet det redan nu.

Dock så kan ni få äran att skapa ett kedjebrev världen över med budskapet "STOPPA KEDJEBREV!" Men inte ens det vill jag att ni skickar till mig, även om jag stödjer syftet. Jag orkar helt enkelt inte. Jag blir till och med nästan förbannad. Men bara nästan. Det är inte värt mödan..

Så såg jag ner på min säng och fann mig själv..

2007-10-01T00:53:00.001+02:00

Så vacker låt! Klicka på bilden!

Nej, det gick inte.. Att sova alltså. Satte musiksnäckor i öronen och hamnade på en jäkla massa planeter som fick det att börja leva i hela kroppen på mig. Så kan man inte sova..
Så jag måste helt enkelt gå upp till bloggen och dela med mig av en av låtarna som fick mig att sväva..
Klicka på vackra Jeff ovan och njuuuuut!!

En ensam dag

2007-09-30T22:44:00.000+02:00

Vaknade upp i morse och insåg att barnen skulle bli hämtade en halvtimme senare. En timme senare var jag själv och jag lade mig på sängen för att stirra lite i taket och bara "vila".. känna lugnet av att veta att inget väntade på mig. Det var bara jag och min egen söndag.

10 minuter senare så sov jag. Drömde. 7 timmar senare vaknade jag igen och undrade vad som hänt? Hade jag sovit så länge? Hur mycket sömnbehov har man egentligen? Men det var så gott..

Nu: Andas, dricker te, blir upprörd av världens orättvisor som tvn skvallrar om, jag viker tvätt, jag längtar. Jag sträcker på mig och njuter av att känna att min kropp är helt tung av lugn. Ser ut genom mina gardinfria fönster och betraktar regnet som knackar mot mitt fönster, lyssnar till vinden och känner myset omfamna mig. Inser att jag inte gör någonting nyttigt alls.. knappt. Men tycker det känns helt ok.

Dags att sova igen..

Björk sjunger "Schyyyy" och jag gör som hon säger.

Godnatt!

Dice - Finley Quaye

2007-09-28T18:52:00.000+02:00

Klicka på bilden för att komma till videon!

UUUNDERBAR LÅT!!

Trevlig fredag på er alla!

Själv har jag varit så sjukt upptagen med en grej jag håller på med och har varit totalt datanörd kombinerat med att vara social med min far de sista dagarna. Men nu har han åkt hem och det tycks som att jag börjar kunna hitta lösningar på mina dataproblem. (??) Nu ska jag bättra mig! Lovar! Håll till godo med denna låt så länge..

Titta!!!

2007-09-26T12:42:00.000+02:00

Det här med att baka är inte min starkaste sida.. Att laga mat, där är det helt lugnt, det tycker jag till och med är roligt om det är något speciellt. Men att baka.. not. Visst någon gång har jag väl haft tur och det blivit bra.. men ofta så brukar jag bli rätt missnöjd när jag bakat något. Och så blir det så mycket disk, så mycket kladd och så känns det tidsförödande oxå..

Men idag så kommer min pappa på besök och jag tänkte överraska med en tårta eftersom det faktiskt är hans födelsedag till råga på allt! Men jag tycker faktiskt de där färdiga tårtbottnarna är rätt äckliga.. så jag bestämde mig för att försöka slänga ihop en själv. Och DAMN vad jag är bra! Den blev överraskande nog PERFEKT! Och det var inte ens något problem med att skära den mitt itu!!! Kolla så fin den blev!!

Det är nog rätt töntigt att visa upp sin tårta så här och vara så här stolt för en sån liten sak.. Men detta är faktiskt en stor bedrift för mig.. För som sagt.. att baka är inte riktigt min grej. ;)

Fast det kanske kan bli?? Det var faktiskt rätt skoj idag.. särskilt när det blev så bra!

VAB

2007-09-25T10:32:00.000+02:00

Den yngsta är sjuk idag.. lite febrig, förkyld och hostig. Så det blir att stanna hemma idag.. Får fixa lite hemma istället. I morgon kommer min pappa på besök..

Söndag i skateparken i västra hamnen i malmö

2007-09-24T22:18:00.001+02:00

Klicka på bilden för att komma in i galleriet!

Och här kommer lite skatebilder. Familjen, mina grannar som beställde foton på sina barn har självklart fått fler bilder och fler i färg. Men jag tog mig friheten att göra ett litet eget projekt av utvalda bilder av de jag tog i skateparken. Fastnade lite för att leka med det brunavita/sepia då jag känner att det passar till skatekänslan och allt grått.. Så har jag oxå redigerat fram så det blivit lite kornigt/skitigt vilket jag oxå tyckte kändes rätt i sammanhanget. Så varsegoda, klicka på fotot för att komma till slideshow! :)

mitt jag

Äntligen Snöskoter!!!

Torsdag

Häng med till Norrland!

En händelsefull helg

Snart allmänbildad!

Fast jag tycker nog ändå att Pizza är överskattat..

Nya tider

Yes, idag mår jag bra!

Nu är viskningen starkare...

Att vänta in livet

Dagar av det mesta

Fredsarbetare i Columbia

Katastrof

Stockholmshelgen!

Charlie Chaplin

Glatt överraskad!

Kiss my self

Mitt liv idag, som Tråkmåns, Jesus kristus, Alkolist och som en Översocial galning!

Just a note... I LOVE LIFE!!!

Många filmer man vill se nu!!!

Så fortsätter livet framåt.

Tillbaka

HAHAHAHAHAHA!!!

så sött så jag nästan gråter

Nostalgi

Bernard Butler: Stay

Photoshop

Lucia

Och..

Barn

Musik förknippas med minnen

Sjukt bra låt med en bra video!

Kellys foton

Fotona från Thailand

Oj, vad dagarna rinner iväg!

Hemma i Sverige igen- och foton från mitt djungeläventyr!

Khoasan road

12 timmars tagresa framfor mig..

Mitt Djungelaventyr

Djungelaventyr

Krabi

Jag lever fortfarande och mer an sa!

Nu ar jag nastan helig!!

Heeeelt GALET!

Nu ar det dags att dra vidare..

JAG KLARADE DET!!

Fredag

Idag

Mitt hjarta ar varmt

Helt ok moment...

Jag ar i ett PARADIS!

2 dagen

Fran Khoasan Road, Bankok

Hejdå Sverige!

Sista kvällen med barnen

Nu

Packar

*Fniss*

Utvilad?

Damn

Nej, helt fel tänk!

Var tvungen att prova..

Ok, jag erkänner..

Stolt flickvän!

Åh ännu ett stepp avklarat..

Åh, så lite god musik..

SKÅL!

Monstret i min mage!

Vabbar

Under en rökpaus med en okänd människa

FANTASTISK LÅT!!

Vet du?

Heeeeeeeelt GALET!!

Tiden

Råttatouille

Inspirerad

Längtan

Avis och längtande...

Vad jag kommer och inte kommer göra

Fniss